Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BÖRJAN AF 1500-TALET. 963
I skogen norr om Brömsebro gjordes förhuggningar. Först i medlet
af september kom den danska flottan jämte en mindre betydande
landhär. Hr Svante hade utom bönderne 1,200 hofmän och köpstadsmän.
Nya försvarsåtgärder vidtogos af Svenskarne, talrika strider förekommo,
men vi känna icke detaljerne. Emellertid fick den danska besättningen
å slottet undsättning och den danska flottan höll sig till mot slutet af
oktober i sjön. Men hösten kom och en tidig vinter. Svenskarne
rustade sig att draga fördel af denne, men rustningarna blefvo icke
omfattande, och något allvarligare anfall på slottet synes icke hafva
förekommit. I april 1508 var besättningen i staden klen och
kosthållet knappt. Hr Svantes svenner höllo sig der på egen bekostnad.
Hr Hemming hade antagligen ock folk der. Från bergslagen hade
kommit 28 man, två verldslige herremän och en biskop hade sändt 15
svenner, af hvilke någre ej stannade mera än åtta dagar. Deu tyske
truppen, som ännu var qvar, klagade öfver alltför sträng tjenstgöring
(vakt hvar fjerde, hvar tredje eller hvarannan natt), någre hade
dessutom gått öfver till fienden. Slottet hade då nyss erhållit undsättning
medels en dansk flotta.
Kriget hvilade en tid eller fördes lamt. Allmogen i Kalmar län
hade öfver höfvan blifvit betungad med krigstjenst och kostgärder och
var derföre ovillig att göra mera. Men borgarne i staden voro ännu
offervillige; de visste hvad dem hända skulle, derest staden åter fölle
i konungens händer. Man synes hafva inskränkt sig till försvar och
bevakning, några anfall på slottet omtalas icke. Hr Svante uppmanade
hr Hemming att icke vidare bygga stora kistor, som fylldes med sten
och sänktes, för att stänga farleden. Det vore bättre att timra sådana
flottar, som de hade vid färjorna i Dalarne. Dem kan man förtöja å
alla sidor, man kan på dem göra store ’vältar’ af ris, så tjocke, att
intet hufvudstycke skjuter igenom dem, och förvara dem å alla sidor
med torf mot fyrpilar. I början af september gjorde hr Svantes egne
svenner uppror, de ville hafva en riksföreståndarens jakt, som hade
kommit till Kalmar för att tjenstgöra vid försvaret, och då deras
höfvidsman Nils Bröms ej ville medgifva detta, ville de hafva af honom
’det maktbref, han hade af edert herredöme på hans höfvidsmansdöme’.
I slutet af oktober ville äfven Nils Bröms draga bort. Ställningen blef
då förtviflad, Hemming Gadd samt borgmästare och råd i Kalmar
afläto ett ytterligen skarpt bref till riksföreståndaren, i hvilket de
påminte om alla hans försäkringar, särskildt om det löfte han en gång
på Kalmar rådstuga hade afgifvit ’på sitt sköldemärke och sina fyra
anor’. Sina försäkringar hade han icke hållit, och derföre var man
kommen i denna stora nöd. Hr Svante fann det nu vara nödvändigt
att vidtaga kraftigare åtgärder. I början af november hade hr Trotte
Månsson på Stegeborg, på riksföreståndarens bud, en skara färdig att
afgå till Kalmar; han frågar, om icke äfven biskoparne borde upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
