Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
964 KRIGFÖRINGEN
manas att sända folk dit, ’de hafva väl i makten både folk och
spisning’. Hr Hemmings popularitet var slut. Det hände honom en gång
på Kalmar torg att finna sig omgifven af 70 man med spända
armborst, som ville hans död. I medlet af januari 1509 bröt hr Svante
upp för att begifva sig till Kalmartrakten och uppmanade frälsemännen
att skicka dit sitt folk. Han tänkte på ett anfall på Öland och Kalmar
slott, ehuru ett stillestånd var afslutadt, men hr Hemming afrådde detta
på det bestämdaste: väl funnos å slottet endast 80 stridsduglige män,
men å andra sidan fanns det i staden icke mera än de tyske ryttarne,
hans eget folk och 20 borgare — de andre hade, så snart stilleståndet
blifvit slutet mellan staden och slottet, begifvit sig till Växjö.
Skärmdörrar, drifvande verk och skragar funnos ej mer, man hade endast
sex stegar.
Småningom inträdde de allmänna politiska förhållandena i ett nytt
skede. Hansan hade kommit i oenighet med k. Hans, och den danska
flottan var ej längre allsmäktig på Östersjön. I slutet af augusti 1510
gaf sig Kalmar slott.
Den danska flottan hade under dessa nästan oafbrutna krigsår
spelat en ganska betydande roll. Det kan icke här komma i fråga att
skildra alla krigshändelser under hr Svantes regering — de äro för
många och för invecklade —, endast ett och annat må ännu anföras.
I början af maj 1507 uppenbarade sig fyra danska kaparskepp i
Stockholmsskären, i medlet af maj visade sig danska skepp i trakten af
Döderhult. Fyra espingar kommo ’en half fjerding’ in i skären, drogo
derefter ut till Furön, der de togo två hästar. I Misterhults skärgård
fingo Danskarne stora hugg, döde män och sårade. På våren hade
två danska skepp vid Nargö (Estland) tagit tolf finska skepp och
aflifvat besättningarna. Hr “Erik Turesson på Viborg sökte ordna ett
kraftigt försvar mot fienden, men hans kallelse hörsammades endast i
ringa mon. I juli 1507 kommo nio danska skepp, anförda af den
sedermera säå ryktbare Severin Norby, till Åland. Kastelholm blef
intaget, plundradt och uppbrändt, slottshöfdingen och hans hustru
blefvo fångar. En stor del af Ålands byar brändes, resten
brandskattades. Fartygen återkallades derefter till Danmark.
Våren 1509 började Ryssarne, åtminstone delvis på eggelse från
Danmark, att göra anspråk på en landsträcka inom Finland.
Plundringar förekommo från rysk sida, men fred blef snart sluten. I slutet
af juli eller början af augusti förekommo sexton danska skepp i Ålands
haf, anförda af hr Ötto Rudh. Under natten mellan den 2 och 3
augusti kommo dessa skepp till Åbo. Ehuru slottet ligger vid åns
mynning, lades der intet hinder för den landstigande hären, utan denne
fick tränga in i staden, hvarest han stannade i fyra dagar, plundrande,
mördande och brännande. Två hundra borgare medfördes som fångar.
Skeppen stannade vid Hangö med löfte att återkomma, derest cj 12,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
