Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BÖRJAN AF 1500-TALET. 975
Fru Kristina, hr Stens enka, lät det vara sig angeläget att sätta
Stockholms slott i försvarstillstånd. 1 Hvad som återstod af arbetet på
stadens torn, skärmar och andra försvarsverk fullbordades med största
drift; skytt, krut, lod, skrot och pilar tillverkades och kringdelades på
behöriga ställen, bösseskyttar besoldades och sattes under visse
öfvermän af borgerskapet. Pråmar och bevärade fartyg lades utanför
bommen. Stormdörrar insattes i stadsportarne, och krigsfolket
uppmuntrades med tal och skänker: Balzar, ’vår kära fru Kristinas kapitenare
för de tyske bösseskyttar’, fick af magistraten tio mark i skänkning,
Örjan bösseskytte fick två mark /i gunst’ o. s. v. På Norrmalm blefvo
alla hus utom klosterbyggnaderne antingen nedtagna och införda i
staden eller uppbrända. — — Åtta förståndige och driftige män af
borgerskapet förordnades att med qvartermästarne gå omkring staden
och efterse skärmar, bössor, värjor och annat, som skulle tjena till
täring. Försvaret var kraftigt, och endast genom öfvertalning kunde
konungen — den 5 september — komma i besittning af slottet.
Med hr Gustaf Erikssons resning förnyades det skådespel, som
Engelbrekts resninng hade gifvit. Bönderne i Mora hade valt hr
Gustaf till rikets höfvidsman, och folk började samlas till honom. Vid
fastlagstid 1521 hade han 400 man; det dröjde icke länge, innan hans
trupp räknade 1,500 man, alle samlade inom Dalarne. Bref gingo till
grannlandskapen med begäran om tillslutning. Hr Gustaf drog till
Helsingland med hälften af sin styrka, till hvilken hörde 130 man i
harnesk. I april ryckte en här på 6,000 man, Danskar, Tyskar, Skottar
och Fransmän, mot Dalarne, men denne blef, utan att kunna komma
öfver Dalelfven, slagen tillbaka. Hr Gustaf kom tillbaka till Dalarne,
låg med sin här vid Hedemora, hvarest han — ännu ung, men rikt
begåfvad — införde hvarjehanda förbättringar med afseende på vapnen,
om hvilka förbättringar jag i det föregående talat. Efter midten af
april drog han nedåt Vestmanland, hvarest mycket folk slöt sig till
honom — hans här uppgifves nu hafva stigit till 15,000 man — och
han organiserade hären under befallningsmän och höfvidsmän.
Jag misstänker, att det var den första organisation af en
marscherande här, som förekommit i Sverige under medeltiden. Hvad jag
härmed menar, kommer den följande framställningen att visa.
Anfallet skulle nu riktas mot Vesterås, hvarest en stark dansk här
befann sig, anförd af Reinwald von Heidersdorf och Didrik Slagheck.
Utanför staden, åt Mälaren till, låg slottet och det på en holme i
Svartåns mynning uppförda dominikanerklostret. Båda voro af
Danskarne besatta. En hjelpstyrka för anfallet skulle komma vesterifrån,
men denna hade blifvit nedgjord i Köping. Vid Badelunda ås, norr
1 Jfr Murberg, Historiska anmärkningar om Stockholm näst före och under sista
danska regeringen i Sverige, i k. Vitterhets, Historie och Antiqvitets
Akademiens Handlingar, del 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
