Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 DEN HEDNA GUDSTJENSTEN.
melin, för hvilket vi hysa en vansinnig beundran, det akta Svenskarne
alls intet. 1 Allenast i förhållandet till qvinnor känna de inge gränser.
Hvar man har, i förhållande till förmögenheten, samtidigt två, tre eller
flere hustrur, de rike och furstarne hafva otaliga hustrur. Sönerne,
som genom sådana förbindelser födas, erkännas som äkta. Deremot
är dödsstraff faststäldt för äktenskapligt umgänge med annan mans
hustru, för våldtägt, rån och annan förbrytelse. Gästfrihet utmärker i
hög grad alle Nordbor, men i synnerhet Svenskarne, ty de känna icke
större skam än att neka vägfarande härberge, ja de täfla om hvilken
skall hafva närmaste rätt att mottaga en gäst. De bjuda denne allt
hvad menniskokärleken bjuder och när han hos någon lefvat så månge
dagar som han sjelf behagar, täflar en hvar om att visa honom till
sine vänner från en ort till en annan. Detta är det goda i deras seder.
Hvad deras förhållande till sanningens förkunnare angår, är detta
ytterst vänligt och tillmötesgående, så snart vederbörande äro kyske,
förståndige och duglige. De tillåta biskopar att vara närvarande vid
deras folkförsamlingar, som de kalla warh, 2 och på dessa äro de mycket
villige att höra talas om Christus och kristendomen. Det kan väl vara,
att der för goda ord lätteligen skulle antagas vår tro, men detta hindras
deraf, att dålige lärare, genom att söka sitt eget och icke hvad Christus
tillhör, förarga dem, hvilke annars kunde frälsas.» 3
»Månge stammar finnas i Sverige och de utmärka sig genom
styrka och vapenduglighet. De äro i örlig lika utmärkte ryttare som
stridsmän (fotfolk). Deras makt synes derföre också lägga band på
öfrige nordbor. Deras konungahus är urgammalt, men konungens
makt beror på folkets omröstning. Hvad folket befaller måste konungen
stadfästa, 4 såvida icke hans beslut, som de någon gång, ehuru ogerna,
hörsamma, smakar dem bättre. Hemma hos dem hålla de på att vara
sins emellan lika. Men i krig lyda de i ett och allt konungen eller
honom, som han anser vara dugligast bland dem. Om de under en
strid komma i svårighet, anropa de blott en af deras månge gudar
om hjelp. Efter vunnen seger äro de uteslutande hängifne denne
gud, med tillbakasättande af öfrige gudar. För öfrigt har den åsigten
redan blifvit högröstad hos folket, att de kristnes gud är den
starkaste, att man ofta bedrages af de andre gudarne, men att de kristnes
gud alltid finnes tillstädes som en säker hjelpare i nödens stund.»
»Nu skola vi berätta något om Svenskarnes vantro. Detta folk
har ett mycket ansedt gudahus, som kallas Uppsala — —. I detta
Detta beröm torde hafva varit ganska oförtjent.
Denna uppgift torde väl afse den erfarenhet, som Ansgar hade i Sverige.
Hvad ordet warh betyder, kan jag icke uppgifva.
3 Alltså ansåg Adam på 1070-talet Sverige ännu icke vara vunnet för
kristendomen.
4 Detta öfverensstämmer med Snorre Sturlessons framställning af de svenska
förhållandena.
t -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
