Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HEDNA GUDSTJENSTEN. 13
gudahus, som är helt beklädt med guld, tillbedjer folket bildstoder af
trenne gudar: Tor, som är den mäktigaste af dem, sitter i midten,
under det att Odin och Frö intaga sina platser på hvar sin sida af
honom. 1 Desse gudar sägas hafva följande betydelse. Tor herrskar
i luften, han råder för tordön och blixt, för vind och regn, för mildt
väder och gröda. Den andre, Odin, d. v. s. raseri, 2 länkar striden och
ingifver menniskan mod och mannahjerta gent emot fienden. Den
tredje är Frö, som gifver de dödlige frid och glädje. Hans bild har
också ett mycket ohöfviskt utseende. Deremot framställes Odin i full
beväpning, ungefär som Mars hos oss [Adam var dock kristen!]. Tor
afbildas med herrskarestaf och synes skola föreställa Jupiter.»
»Vidare dyrkar man här menniskor, som blifvit upphöjda till
gudar och hvilka man för deras stora dåds skuld tillerkänner
odödlighet. I den helige Ansgars lefnadsteckning läsa vi, att så har man
gjort med konung Erik.»
»Alle deras gudar hafva sina bestämde prester, som frambära
folkets offergåfvor. När pest eller hungersnöd inträffar, offras till Tors
bild, när krig inbryter, till Odin, vid brölloppsgillen till Frö. Hvart
nionde år är dessutom vanligen en högtid i Uppsala, som firas
gemensamt af alla Sveriges landskap. Ingen får undandraga sig att deltaga
i denna högtid. Konung och folk, samfund och enskilde, alla sända
sina gåfvor till Uppsala. Grymmare än allt straff är att de, som redan
antagit kristendomen, måste köpa sig frie från detta. Med offret tillgår
på följande sätt. För hvar lefvande varelse af hankön offras nio hufvud,
med deras blod försonas gudarne. Kropparne hängas upp i en lund i
närheten af gudahuset, och denne lund är i hedningarnes ögon så
helig, att hvart i denne förekommande träd anses vara gudomligt på
grund af de offrades död eller liklukt. Der ser man hundar och hästar
hänga samman med menniskor, ja en kristen har berättat mig, att han
sett sjutiotvå kroppar hänga der tillsammans. 3 Mångfaldige sånger
1 Ett tillägg till Adams berättelse innehåller följande. »I närheten af detta
gudahus står ett mycket stort träd, med vidt utsträckte grenar, alltid grönt,
både vinter och sommar, af hvilket slag det är, det vet ingen. [Om uppgiften
är riktig, måste det hafva varit ett barrträd]. Der finnes också en källa, i
hvilken hedningarnes offringar pläga fullgöras och i hvilken en lefvande
menniska plägar nedsänkas. Kommer hon icke mera upp, då är folkets önskan
uppfylld. En guldkedja går rundt om templet. Hängande öfver byggnadens
öfverste del breder hon sitt röda sken åt alla sidor. Templet ligger nämligen
på en slätt och är rundt omkring omgifvet af berg.» — Beskrifningen af läget
är olycklig: bergen kring Uppsalaslätten äro skäligen osynliga. Berättelsen
om guldkedjan förefaller ytterst litet trovärdig. Samma omdöme gäller
måhända offren i källan. Under öfvergångstiden och under den följande tiden,
då den romersk-katolska kyrkans bekännare togo sig för att teckna den hedna
tiden, sökte de regelbundet teckna denna så mörk som möjligt.
Adam känner således icke Odin såsom den förnämste bland gudar.
3 Ett tillägg till Adams berättelse innehåller följande. »Gillena fortgå i nio
dagar, liksom öfrige med offren förbundne högtidsseder. Hvar dag offra de
en menniska jämte andra djur, så att antalet af lefvande slagtoffer under nio
dagar blir sjuttiotvå. Detta offer försiggår vid vårjämningsdagen.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>