Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTDÖENDE KULTURER. 19
derför den nationela smaken kunde vida mera göra sig gällande, i
former för smycken och för den prydliga utstyrsel, som egnades
föremålen af båda slagen, i hvilken utstyrsel samma nationela smak hade
tillfälle att uppenbara sig — inom den materiela kulturens område
varsna vi i mera än ett afseende en sådan upplösning af de former,
hvilkas utveckling genom århundraden vi, tack vare de talrika fynden
af det forntida arbetets alster, kunna följa steg för steg. De
ursprungliga dragen försvinna, hvad tidigare var ett helt är nu endast en
samling af lösryckte delar, hvad tidigare var rikt och kraftigt har nu
blifvit tarfligt och simpelt. Se vi på den materiela kulturens alster
från den hedna tidens senaste skifte, kunna vi icke finna svar på de
helt naturliga frågorna: hur skall utvecklingen nu kunna gå vidare?
hvar finnas de punkter, från hvilke nya utvecklingar skulle kunna
utgå? Den nya kultur, som kristendomen medförde, det kristna Europas
kultur, kom till Sverige och vann der insteg i en behaglig tid.
Analogien mellan företeelserna inom den materiela kulturens och inom
religionens område är utan fråga af högsta betydelse.
Åfven ett annat ytterst karakteristiskt drag finnes hos den i Sverige
under heden tid blomstrande materiela kulturen, hvilken var svensk,
ehuru hon i sig upptog det ena främmande motivet efter det andra,
för att låta dem alla förr eller senare glida in i den allmänna, från
tidigare perioder härstammande utvecklingen, och detta var den skarpa
begränsning i begåfning, som uppenbarar sig så snart våre fäder sökte
röra sig på det område, som ligger konsten nära. Inom sjelfva
konstens område förmådde de intet uträtta. Väl hafva vi icke i behåll
några alster af bildande konst från denna tid, och det är i allmänhet
vanskligt att draga slutsatser från facta, som ej kunnat iakttagas, eller
från en afsaknad af facta, hvilken kan vara tillfällig och när som
helst genom stundande upptäckter häfvas. Men i detta fall är det
ofarligt att komma till en negativ slutsats, ty denna grundar sig icke
på facta, som äro okända, utan på otaliga bevis från konstslöjdens
område. Der röjes, att den hedna tidens Nordbor saknade förmåga att
skapa några konstalster.
Konsten skulle här, liksom öfverallt annars, hafva uppträdt i
anslutning till religionen, och vi veta, att våre förfäder snidade bilder
af gudaväsen. Materialet var för svagt, att det skulle kunnat trotsa
de mellanliggande århundradenas förödande krafter. Man måtte hafva
varit medveten om sin oförmåga att gifva en framställning, som var
lefvande, ty åtminstone i ett fall omtalas, att en gudsbild, hvilken
fördes omkring genom landsbygden för att öfver denna sprida välsignelse,
var iförd verkliga kläder, hvarigenom det vorc möjligt att en flygtig
Norrman kunde utan fara komma fram genom att påtaga sig gudens
drägt. Möjligen kunde någon vara villig att från denna berättelse 1
1 Fornmannasögur, del 2, s. 173.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
