Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 MISSIONEN TILL NORDEN.
från Northumberland fortsatte verksamheten inom Frisland under åren
689—739. Han vigdes af påfven år 696 till biskop i Utrecht, hvilken
stad fick betydelse för den följande missionen. Denne Willebrord
företog en färd till det aflägsna Danmark, verkade der någon tid under
åren 696—719 och vände tillbaka med 30 gossar, som skulle
uppfostras i kristendomen.
Saksarnes område sträckte sig från Rhen och Weser till nedre
Elbe. Allbekant är den svårighet, som Karl den store hade att kufva
den mäktige saksiske stammen. Den märkligaste missionären inom
dennes område blef engelsmannen Winfrid, mera känd under det
latinska namnet Bonifacius. Han hade i början hjelpt Willebrord i
Frisland, vard sedermera Saksarnes apostel och verkade energiskt för
upprättandet af den romerska kyrkans ordning i mellersta Europa.
Han blef omsider erkebiskop i Mainz, den kyrklige hufvudstaden för
området öster om Rhen — med Mainz täflade dock i viss mon Köln —,
under det vester om Rhen Reims blef en vigtig ort i kyrkligt
hänseende. När Saksaren Widukind år 785 hade underkastat sig och
antagit dopet, blef Wilhad från Northumberland år 787 biskop i Bremen.
Kyrkan ryckte allt närmare Norden, men Wilhad dog redan år 789
och fick icke genast någon efterträdare. Andra stift upprättades inom
det saksiska området.
Uppmärksamheten riktades nu allt mera mot Norden. Den
berömde Alcuin uttalar i ett bref af år 789 sin undran, huruvida det
icke skulle göras allvar med försöket att omvända Danerne. Mot
slutet af Karl den stores tid uppfördes en kyrka i Hamburg och ett
kapell vid Itzehoe i Holstein, hvilket land också var saksiskt område;
tidigare hade en kyrka blifvit uppförd vid Meldorf i Ditmarschen.
Denna senare lades under biskopen i Bremen, Hamburgs kyrka åter
under biskopen af Verden.
Nordiska kolonier förekommo i Frisland, och en liflig handel drefs
mellan de nordiska landen (äfven mellersta Sverige) och Dorestad, en
stad i närheten af Utrecht, hvarest de karolingiske herskarne präglade
mynt ända från Karl den stores dagar. Vid en ort, nu kallad Wyk by
Duurstede, har man funnit en svart jord, alldeles lik den välbekanta svarta
jorden å Björkön i Mälaren, och i denna jord vid Wyk har man funnit
enahanda fornsaker som i Björköns svarta jord. Vid ett besök i Leidens
fornsaksmuseum år 1874 fann jag, såsom jag trodde, en rik samling
från Björkö, och jag sporde museets föreståndare, huru denna samling
hade kunnat komma till Nederland. Jag fick då upplysning om den
rätte fyndorten.
År 822 hölls en synod i Attigny. Kejsar Ludvig den fromme
infann sig i säck och aska och bekände inför mötet sina synder, i
synnerhet mot de närmaste fränderne. Åhörarne grepos af samma
fromhetsnit, bekände hvad de brutit och aflade löfte att bättra sig och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
