Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 OLOF SKOTKONUNGS DOP. SIGFRID.
upprättar polske hertigen Boleslaw öfver den hel. Adalberts graf
erkebiskopsdömet Gnesen. Någre månader senare sätter i Ungern Stefan
på sitt hufvud den af påfven vigda konungakronan och lägger i Gran
grundstenen till en metropol för ett nytt, kristet Ungern. Slutligen,
vid samma tid börjar den ryske storfursten i Kiev antaga namnet af
kristen.»
»Historien känner icke någre öfvergångar genom språng, men väl
pläga enstaka tilldragelser skarpt framträda, i hvilka en länge
fortgående förvandling uppenbarar sig i en pregnant symbol. I sådan
mening är år 1000 den gränssten, vid hvilken hedendomen upphör,
den kristna tiden begynner för folken i norra och östra Europa »1
Sverige stod vid denna tid således längre tillbaka än de två andra
nordiska landen.
Från Norge hade emellertid kristendomen vunnit insteg i det
landskap, som låg vid sidan af det område i Norge, som tidigast hade
vunnits för kristendomen. Det norska landskapet var Viken, det
svenska Vestergötland. Det är mycket möjligt, att ett i tysthet
fortgående arbete på Vestgötarnes omvändelse utgått från de nye kristne
i Viken. Till historien hör deremot en ganska märklig tilldragelse.
Den i Vestergötland bosatte jarlen Ragnvald, en k. Olof skotkonungs
frände, önskade få som brud hemföra den norske konungens syster
Ingeborg. Hennes hand beviljades honom mot vilkor att han
öfverginge till kristendomen (år 1000). Ingeborg var en energisk qvinna,
och hon torde icke hafva försummat att verka för utbredning af sin
tro. Vestergötland synes härigenom hafva blifvit förutbestämdt till
att blifva det första kristna området i Sverige.
Olof skotkonung var Sveriges förste kristne konung, ty hans faders
kortvariga omvändelse kunna vi icke räkna. Om k. Olofs dop veta
vi ytterst litet, men mycket har derom blifvit skrifvet. Full klarhet
kan ännu icke vinnas, men hufvuddragen torde dock kunna
fastställas. 2 D
Om tiden för k. Olofs dop finnas vexlande uppgifter. Ericus Olai
nämner år 956, Olaus Petri vid pass 980. Båda årtalen falla före hans
regeringstillträde, det tidigare faller ganska sannolikt till och med före
hans födelse. En annan grupp af uppgifter förlägga hans dop till
midten af 1000-talet, men då var han redan afliden. Ännu
betänkligare är ett årtal, som ganska allmänt uppgifves, nämligen år 1108.
Då regerade såsom bekant, k. Inge d. ä. i Sverige, till och med k.
Olofs ätt var då utdöd. Denna uppgift synes eljes vara mycket
noggrann, ty somliga anteckningar från medeltiden tillägga äfven dagen,
1 Dehio, del 1, s. 144.
2 För en del detaljer hänvisar jag till min uppsats S:t Sigfrid och hans mission
i Historisk Tidskrift för 1891, s. 73 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
