Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 OLOF SKOTKONUNGS DOP. SIGFRID.
fullständigt underkänna den inhemska traditionen om Sigfrids engelska
härkomst.
Derest uppgiften derom förekom redan i legenden af år 1205,
kunna vi möjligen förstå, huru hon hade smugit sig in i traditionen.
Mellan den tid, då k. Olof döptes, och år 1205 låg — såsom jag i det
följande skall visa — ett tidsskifte, under hvilket Sverige i kyrkligt
hänseende mottog ett ganska väsentligt inflytande från England. Just
detta kan hafva framkallat glömska af tidigare förhållanden och
benägenhet att hänvisa till England.
Sigfrid måste hafva varit en tysk man. Att en andlig man med
detta namn verkat i Sverige är otvifvelaktigt, liksom att hans
verksamhet varit ingripande, ty de olika svenska stiftens kalendarier, liksom
de danska stiftens och af de norska åtminstone Trondhjems stifts,
upptogo för den 15 februari en sankt Sigfrid, hvilken kallas än episcopus, än
confessor. 1 Detta helgon förekommer icke i något tyskt kalendarium.
Ej heller var ett helgon med detta namn kändt i England. Namnet
finnes icke upptaget i Hampsons Medii œvi kalendarium or dates,
charters and customs of the middle ages; with kalendars from the tenth to
the fifteenth century; and an alphabetical digest of the days of saints
and anniversaries of the church.
Sigfrid var således ett helgon tillhörigt den nordiska kyrkan, och
han har antagligen aldrig erhållit påflig stadfästelse å sin
helgonvärdighet. Hvad han inom Sverige uträttat torde aldrig hafva blifvit
bekant i hans hemland, och derföre kom ej till detta hans helgonrykte.
Den omständigheten, att domkyrkan i Växjö är honom helgad, synes
gifva vid handen, att han haft en särskild betydelse för kyrkan inom
Värend.
Man har gjort försök att återfinna denne Sigfrid annanstädes än i
de svenska längderna och legenderna.
Flere isländska handskrifter omtala den engelske biskop, som
anlände med k. Olof Tryggvesson till Norge och bar de två namnen
Johannes (Jon) och Sigurd, således ett latinskt-kyrkligt namn och ett
nordiskt, hvilket i England torde hafva klungit något olika. Dertill
uppgifves, att denne man skulle hafva varit verksam äfven inom
Sverige.
Munken Odd, som lefde på Island i slutet af 1100-talet, säger en
gång (kap 76), att denne Jon-Sigurd efter k. Olof Tryggvessons död
vistats i Sverige. Enligt en isländsk berättelse skall den isländske
munken Gunnlög († 1218) hafva berättat följande. Efter slaget vid
Svolder hade Olof skotkonung bedt Jon-Sigurd komma till Sverige,
för att der verka för kristendomen, och biskopen hade döpt så väl
konungen, som månge andre. Han stannade i Sverige. Under det
1 Grotefend, Zeitrechnung des deutschen Mittelalters und der Neuzeit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
