Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNSTENARNES VITTNESBÖRD. 49
de stenar, hvilke blifvit reste öfver män, som tillhört den fräjdade
Ingvars följe. Denne Ingvar var en uppländsk man, hvilken företog
vidlyftiga krigsfärder österut, i Gårdarike (Ryssland) och än längre
bort. Så stort anseende hade han vunnit, att man på det fjärran
liggande Island fann det vara mödan värdt att anteckna hans dödsår,
hvilket var 1041. Hans verksamhetstid tillhör således k. Anunds
regering. Vid Varpsund i södra Uppland står invid sjökanten en hög
sten, hvilken enligt runornas ord är af fyra bröder rest till minne af
deras fader Gunnlejf, ’som var i östern dräpt med Ingvar — Gud
hjelpe deras själ — han kunde väl styra skeppet’. Bönen till de
kristnes gud antyder, att Gunnlejf eller åtminstone hans söner voro
kristne. Ett kors, ristadt å stenen, vittnar om detsamma. En annan
sten, vid Råby i Håtuna socken, är af tvänne bröder rest till minne
af deras fader Anund. ’Han var österut död med Ingvar. Gud hjelpe
Anunds ande’. Äfven denne sten är korstecknad. Af särskildt
intresse är, att denne sten är rest inom Råbys graffält, hvilket visar, att
man ännu sedan kristendomen hade vunnit inträde i bygden, höll på
sambandet mellan de lefvande och döde, såsom man under den hedna
tiden gjort; icke ens antagandet af den nya tron hade kunnat slita
detta samband. I Svinngarns socken, i vestra Uppland, finnes en sten
hvars skrift omtalar en Banke, som styrde skepp i Ingvars lid; à den
korstecknade stenen läses en bön, att Gud måtte hjelpa Bankes ande.
Ej långt från Varpsundsstenen förekommer en runsten, som talar
om en man, ’hvilken satt i vester i tinglidet’, d. v. s. i den kongl.
lifvakt, som år 1010 upprättades i England och som omtalas ännu år
1066. Denne sten är således samtida med Ingvar-stenarne. »Gud
hjelpe anden», heter det på den korstecknade stenen. En annan af
samma personer, till minne af en deras broder, rest sten är ristad af
Visete och Ofeg. Flere stenar äro signerade af den förre; äfven desse
höra således till samma tid.
En annan vida fräjdad härförare från ungefär samma tid —
professor Sophus Bugge anser de stenar, som omtala honom, vara något
tidigare, från tiden omkring år 1030 — var Fröger, äfven han
härstammande från Uppland. Vid Vestra Ledinge i Skederids sn
(Norrteljetrakten) förekommer en korstecknad runsten, som säger: »Torgärd
och Sven läto resa denne sten efter Ormger och Ormulf och Fröger.
Han dog i norr på Ösel, men de andre ute i Grekland. Gud hjelpe
i evighet ande och själ». Tvänne andre runstenar, en vid Tibble i
Vestra Ryds sn, en liggande i Veckholms kyrkas vapenhusdörr, tala
om medlemmar i Frögers flock, en fjerde sten, på Hemlinge egor vid
Gefle, talar om en man, som vard död i Tavastland, han for med
Fröger, »Gud och Guds moder hjelpe hans själ». Slutligen förekommer
vid Tirsted på den danska ön Lolland en runsten, hvars inskrift Sophus
Bugge tolkar på följande sätt: »Åsråd och Hildulf reste denne sten
Hildebrand, Sveriges Medeltid 3. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
