Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOR I DANMARK. 71
ottingskyrkorna. Andre anse, att häradskyrkan tillhörde ett område,
som var mindre än ottingen. Häradskyrkan skulle således kunna kallas
en bygdekyrka.
Namnet högendeskyrkor skulle kunna på svenska utbytas mot
beqvämlighetskyrkor. Man förstod nämligen med högendeskyrkor sådana,
som för beqvämlighets skuld uppfördes i långt aflägsna bygder, från
hvilka man endast med stor svårighet kunde komma till sockenkyrkan1.
Högendeskyrkan hade icke alltid egen prest, och uppehölls då
gudstjensten af sockenpresten på vissa tider. Hade högendeskyrkan en
stadigvarande prest, stod denne lägre än presterne vid de öfriga
kyrkorna. Inom Trondalagen kallades högendespresten stundom med ett
förminskande namn, prestlingr.
Vi vända oss nu till Danmark. Att der under medeltidens början
kyrkor uppfördes på enskilde gårdar, framgår af urkunderne. Jörgensen
omnämner (s. 521) de kyrkor i Sorö-trakten, som funnits på gårdar,
tillhörige Skjalm hvides slägt och dennas fränder. Fjenneslev lille kyrka
är bygd framför den gård, som slägtens hufvudman bebodde. Asger
Ryg uppförde henne af sten på egen kostnad. Peder Torstensson
byggde en gård af sten, som han kallade Borg (Pedersborg) på det rum
der kyrkan står, hon hörde således till gården. Ebbe Skjalmsson byggde
stenkyrkan i Bjernede, Thruet lille stenkyrkan i Slaglöse lille o. s. v.
Framför allt egde konungen många kyrkor rundt om i landet, af hvilka
somliga under tidernas lopp lades till biskopsstolarne eller klostren,
under det några stannade hos kronan. Konungskyrkorna blefvo helt
visst tidigt menighetskyrkor, och de öfriga gårdskyrkorna fingo
småningom samme egenskap. Tidigt uppförde man dessutom kyrkor, hvilka
icke voro en enskilds egendom, utan menighetens. Enligt Saxo
uppfördes de första menighetskyrkorna af kk. Sven tjugeskägg och Knut
den store; Jörgensen anser, att man före dem bör nämna Harald
blåtand. Han framhåller derjämte, att myndigheterna voro angelägna att
förse hvart syssel med en kyrka. I Danmark, liksom i Norge, följde
på den förste gruppen, sysselkyrkorna, andra offentliga kyrkor, man
ville åtminstone göra hvart härad till en kyrkosocken. Häradskyrkor
omtalas t. ex. i Erik glippings förordning af år 1284 för Skåne, Seland
och Jutland, kap. 13: »Stud (en afgift) skall hvar bonde reda på den
hel. Andreas’ dag. Vill embetsman ej taga vid, så ride bonden till
ting, till ett, till det andra och till det tredje, och bjude honom ut.
Vill embetsmannen ändå ej taga vid, då nämnas till af tinget tre män
1 Maurer sammanställer högendeskyrkorna med de i mellersta och södra Europa
förekommande oratoria eller bönehus, hvilka tillhörde enskilde personer.
Högendeskyrkan synes icke alltid hafva varit försedd med en kyrkogård, i hvilken
lik jordades. De andra kyrkorna saknade aldrig en sådan och kallades
derföre greftrarkirkiur, begrafningskyrkor. Redan den omständigheten, att man
talade om begrafningskyrkor, gifver vid handen. att andra kyrkor funnos, i eller
vid hvilka någon begrafning icke förekom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
