Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 KYRKOR I DANMARK.
eller fyra att följa honom till konungens gård, om sådan finnes inom
häradet, eller embetsmannens gård. Men finnes ingendera inom det
häradet, då fare han till häradskyrkan och de gode män, som af
tinget voro nämnde, må då se till, att studen lägges ned i kyrkan.»
På Seland finnes en socken, som heter Herredskirke. Från och med
1400-talet omtalas flere gånger fjerdingskyrkor. År 1459 t. ex. omtalas,
att konungens fogde och häradsmännen lade penningar in i
fjerdingskyrkan att ligga der år och dag. I en urkund af år 1505 heter det,
att penningar, som i ett helt år legat i fjerdingskyrkan, tillföllo staten.
Enligt O. Nielsen1, från hvilken dessa uppgifter äro hemtade, betecknar
ordet fjerdingskyrka en kyrka, som ligger i samma fjerding af häradet
som tingsplatsen. Han anför en uppgift af år 1639, att He är
fjerdingskyrka och ligger in centro eller midt i häradet och har vid sidan Hings
bäradsting.
Jag har redan anfört en uppgift af Adam af Bremen (således från
1070-talet), att Skåne hade vid pass 300, Seland ungefär 150 och Fyen
vid pass 100 kyrkor. Den omkr. år 1200 nedskrifna Knytlingasagan
säger, att Seland hade 400 kyrkor, hvilket i det närmaste svarar till
nutidens förhållande. Alltså från 1070-talet till år 1200 — under vid
pass 120 år — en tillväxt af 250 kyrkor. Jörgensen anför efter Duruys
Histoire de France, att Frankrike hade vid år 1000 ej mera än 1108
kyrkor, under 1000-talet tillkommo 326, under 1100-talet 802.
Vi öfvergå nu till de svenska förhållandena.
När kristne lärare kommo in i landet och voro angelägne att så
hastigt som möjligt åt inbyggarne meddela evangeliets glada budskap,
som de förde med sig, måste för gudstjensten användas provisoriske
lokaler, ett tält e. d. Man nöjde sig ej endast med att predika, man
ville låta gudstjensten med hennes för hedningarne ovanliga prakt och
många ceremonier inverka på sinnena. De isländska sagorna förtälja,
huru just detta lockade månge öfver till den nya tron. Kjärtans och
hans följeslagars omvändelse verkade icke uteslutande k. Olofs
predikan, utan nämnas såsom medverkande omständigheter klockornas klang,
de sköne sångerne och den ljufliga lukten af rökelsen.
Så snart det icke längre var fråga om ett flyktigt och ett första
besök, när man hade utsigt att kunna få fast fot för den nya läran,
måste varaktigare lokaler uppföras för gudstjensten, kapell eller kyrkor.
Som sådana, för att tillfredsställa det ögonblickliga behofvet, måste
uppföras med största skyndsamhet, var det naturligt, att man som bygg-
1 Herredskirker i Danmark i Kirkehistoriske Samlinger, ser. 2, del 3, s. 829 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
