Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOR BYGGAS 1I SVERIGE. 73
nadsämne använde trä — så mycket mera naturligt, som konsten att
uppföra byggnader af sten var för de hedne Svenskarne okänd.
Den första kyrkan i Sverige uppfördes, såsom redan blifvit
omtaladt, af Härger på Björkön. Den andra byggdes på samma ö af k.
Olof. Den hel. Botvids broder uppförde, till broderns minne och till
förvarande af hans jordiska qvarlefvor, en kyrka af trä, hvilken något
senare ersattes af en kyrka af sten. De två förre kyrkorna äro
försvunna, men den hel. Botvids kyrka finnes qvar — dock uppenbarligen ej
i ursprungligt skick —, under namnet Botkyrka, och är af gammalt en
sockenkyrka.
Dessa tre exempel kunna icke hafva varit enastående. För att en
kyrka skulle komma till stånd fordrades jord, byggnadsmaterial och
arbetare. Det är föga troligt, att i den första tiden de till Sverige
komne förkunnarne af kristendomen egde sådana kapital, att de kunde
köpa tomt och virke och leja arbetare.1 Det låg deremot mycket nära
till hands, att någon förmögen man, som hade blifvit vunnen för den
nya tron, upplät grund och skänkte virke; för honom var det ock vida
lättare att skaffa arbetare. Under den första tiden torde väl den, som
uppfört kyrkan, fått åtaga sig hennes underhållande. Ju mera
kristendomen utbredde sig, desto flere torde hafva funnits villige att bygga
kyrkor, och konungarne måste hafva varit angelägne att å sine
egendomar uppföra kyrkor.
Från den tid, då kyrkor på detta sätt uppfördes, sakna vi urkunder,
som undervisa oss om förhållandena. Den enda antydan, som lemnas
oss, hafva vi i de uppgifter från senare tid, som tala om ius
patronatus till kyrkor, hvilken tvifvelsutan tillhörde efterkommande till den,
som hade grundlaggt kyrkan. Dessa patronela pastorat voro antingen
regala, tillhörande konungen, eller hvad vi nu kalla patronela, d. v. s.
tillhörande enskilde personer.2 Men vi få icke, då vi vilja göra oss ett
begrepp om förhållandena under medeltiden, gå ut från de nuvarande
förhållandena, försåvidt det är fråga om de regala pastoraten, ty
reformationen skapade en hel del nya regala pastorat genom indragning till
kronan af en mängd prebenden. Åfven patronela pastorat finnas nu,
till hvilka under medeltiden ingen enskild egde patronatsrätt, t. ex.
Julita i Södermanland.
Hvar kyrka var vigd till den hel. treenigheten (Drotten), till
jungfru Maria eller till andra helgon och bar namn derefter, men dessa
namn äro nu i de flesta fall bortglömda. Kyrkan bär i regeln namn
efter den gård, å hvilken hon blifvit uppförd. Dessa namn gifva icke
någon upplysning i ifrågavarande hänseende, om vi undantaga de
1 Ansgar köpte dock på Björkön tomt till bostad åt presten i k. Olofs kyrka.
2 Det finnes, såsom bekant, regala pastorat, som äro patronela, d. v. s.
tillsättningsrätten tillhör icke regeringen, utan konungen personligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
