Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 PATRONELA KYRKOR.
många kyrkor, som bära namnet Husby. Gårdar med detta namn voro
af gammalt kungsgårdar, och det ligger derföre ganska nära till hands
att antaga, att kyrkor, uppförda å Husbyar, tillkommit genom
konungarnes försorg. I närvarande tid äro emellertid flere Husbypastorat
icke regala.1 Husbyarne hörde icke till Uppsala-öds-godsen och kunde.
derföre af konungarne afyttras. När detta började ske, kan jag icke
uppgifva, då jag ännu icke haft anledning att göra några forskningar i
denna riktning.
Urkunder kunna tillfälligtvis gifva upplysningar i detta afseende,
men jag har ej funnit månge. K. Magnus Eriksson lemnade år 1353, i
enlighet med hans moders önskan, till systraklostret i Skeninge
patronatsrätten till Bjälbo församling. På det han ej skulle misstänkas för
att göra något intrång på kronans rätt, tillägger han i sin skrifvelse
den upplysningen, att Bjälbo gods, till hvilket patronatsrätten hörde,
icke var något kronogods, utan hade kommit till konungens slägt genom
arf efter Birger jarl. Alltså har någon af Birger jarls förfäder byggt
Bjälbo kyrka, hvars gamle delar vittna om en tillkomst, som ligger före
1200-talet. I en urkund af år 1272 omtalas, att k. Valdemar hade,
jämte hr Svantepolk och hr Johan Filipsson, patronatsrätt till Kafhöga
(nu Kaga) kyrka i Östergötland, alltså var äfven i detta fall
patronatsrätten af enskild natur.2 K. Knut Eriksson gjorde ett byte, hvarigenom
munkarne i Viby, vid sidan af den nuvarande staden Sigtuna, flyttade
till Julita i vestra Södermanland. I en icke daterad skrifvelse (DS
nr 68) talar han om sin gård i ’Juloth’ och tvänne jordar vid sidan af
kapellet, hvilka presten hittills uppodlat. Detta kapell torde varit
anlagdt af konungen eller någon hans föregångare.
Helt visst helsade den romerska kyrkan med glädje dessa yttringar
af fromhet hos konungar och andre lekmän, som visade sig i uppförande
af kyrkor, men belåtenheten var icke långvarig. Den prest, som var
anställd vid en sådan kyrka eller ett sådant kapell, var i icke ringa
mon beroende af sin patronus, men ett sådant beroende ville kyrkan
icke tåla, hon ville vara den allena bestämmande öfver allt kyrkligt,
äfven öfver mycket, som icke kunde, noga räknadt, hänföras till det
kyrkliga området. Kapellet vid Julita försvann helt visst, när klostret
flyttades dit. Kyrkorna i Bjälbo och Kaga blefvo sockenkyrkor och
ingingo dermed i den allmänna organisationen, men ättlingarne af Birger
jarl hade intill midten af 1300-talet inflytande på tillsättningen af
kyrkoprest.
1 Regala äro Husby Sjutolft i Uppland, Husby i Dalarne, Östra Husby i
Östergötland och Husaby i Vestergötland. Konsistoriela äro Husby Lyhundra och
Husby Långhundra i Uppland, Husby Oppunda och Husby Rekarne i
Södermanland samt Vestra Husby i Östergötland.
2 Kaga kyrka med patronatsrätten skänktes ofvannämnda år af de tre till en
nybildad kanoni i Linköpings domkyrka. I närvarande stund är Kaga ett
prebendepastorat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
