Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 PÅFLIGE LEGATER I SVERIGE.
mera biskop i Cammin i Pommern. Hans signet hittades på
1700-talet i en åker inom Roma socken på Gotland — hvilken ö legaten
således torde hafva besökt — och finnes här afbildadt fig. 16.
Under åren 1484 1 och 1485 vistades i Sverige en annan legat
(nuncius) närmast för uppbärande af korstågshjelp, Bartholomeus de
Camerino, hvilken kallar sig påfvens familiaris, d. v. s. tillhörande
hans hof. Hans fullmakt är af den 11 oktober 1483. Han utdelar
aflat och fäller dom. År 1489 kommer påfvens protonotarius och
camerarius Antonius Most till Sverige, 2 för penningars insamlande
och andra ändamål. Han omtalas i en skrifvelse af år 1493 såsom
bosatt i Antwerpen, vid hvars kollegiata Vårfrukyrka han var kanik. 3
Johannes Angelus Arcimboldus, påflig
protonotarie m. m., vistades såsom legatus a
latere i Sverige under åren 1518 och 1519,
säljande aflatsbref i stor myckenhet.
Under de då rådande brydsamma
förhållandena har han trädt det svenska partiet
ganska nära, hvartill väl i viss mon bidrog
den omständigheten, att han hade kommit
i närmare beröring med den fosterländskt
sinnade Olaus Magni, hvilken å legatens
vägnar genomreste de norrländska
landskapen för att insamla penningar.
Till medeltidens slutskede höra ännu
två legater. Den ene gråbrodern Johannes
Franciscus de Potentia nämnes år 1521.
Hans uppgift var mindre kyrklig än
politisk: han skulle rannsaka såväl öfver det
våld, hvilket k. Kristiern II låtit Arcim-
16. Marini de Fregeno signet. boldus undergå, som deröfver att vigde bi-
skopars hufvud fallit i Stockholms blodbad.
Hans ingripande framkallade ock år 1522 Didrik Slaghecks afrättning i
Köpenhamn. Kyrkliga uppgifter hade deremot svensken Johannes
Magni, hvilken år 1523 sändes som påflig legat till sitt fädernesland.
Der skulle han dels söka bringa ny ordning och stadge — flere stift
Fig. 16. Efter original i koppar i Statens Historiska Museum. Ömskriften
uppgifver, att signetet tillhör »Marinus de Fregeno för det heliga korståget mot
Turkarne».
1 Han kom till Stockholm i augusti 1484. !
2 I ett bref af den 20 juni 1489, skrifvet vid Qvillinge kyrka i nordöstra
Östergötland, kallar han sig den apostoliske stolens protonotarius och nuncius till
Norge samt samme stols kommissarie till Sverige. Skrifvelsen gäller Askeby
klosters privilegier.
3 Reuterdahl har antagit, att Most stannat qvar i Sverige ännu år 1493, då han
var närvarande vid upprättande af ett konutrakt rörande gjutning af en klocka
för Uppsala domkyrka; han har förbisett, att detta kontrakt upprättades i
Antwerpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
