Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVILKE VALDES TILL BISKOPAR? 133
egendomliga förhållanden till erkebiskoplig värdighet, hvilken han icke
kunde häfda. Den siste katolske erkebiskopen i Uppsala, hvilken aldrig
blef mera än vald, ty när han ’konfirmerades’ var reformationen redan
införd, Johannes Magni, var af borgerlig börd. Inom Strängnäs stift
var biskop Knut Rogge, som valdes efter ledigheten år 1479,
borgareson från Stockholm; när han valdes, var han archidiaconus i Uppsala
och hade i Italien vunnit doktorsgrad. Af Vesteråsbiskoparne säges
Hartvig, som afled år 1387, hafva varit son af en borgmästare i
Stockholm; namnet är tyskt och synes derigenom antyda borgerlig börd;
inom de svenska frälsemannaätterna torde namnet icke hafva
förekommit. Inom Skara stift valdes under ledigheten år 1435 till biskop
Sven Grotte — äfven detta namn synes antyda en börd från någon
stad, i hvilken ett ursprungligen tyskt element förekom. Vid samma
tid synes det borgerliga elementet hafva vunnit biskopsstolen i
Linköping. Då en ledighet der hade uppstått år 1436, valdes till biskop
kaniken Bengt Larsson, hvilken säges vara född i Jönköping. Detta
17. Hemming Gadåds sigill.
synes innebära borgerlig börd. Detsamma gäller hans efterträdare,
Nils König, hvilken säges vara född i Kalmar. Men närmast efter
honom kom den högborne Kettil Karlsson af Vasarnes slägt. Af de
följande biskoparne i Linköping synes Hemming Gadd troligen varit
af borgerlig börd. Hans historia är ännu icke skrifven, hvilket är
ett fel, då han var i många hänseenden en märklig man; om hans
börd äro meningarna — jag vill icke säga uppgifterna — vexlande.
Han förde visserligen vapen (fig. 17), men detta, med de tre kronorna
och den äldre hr Stens sjöblad, synes hafva blifvit af hr Hemming
antaget — eller honom gifvet — med anledning af den politiska roll,
som han spelade, således icke ett ärfdt vapen. 1 Hela hans uppträdande
Fig. 17. Efter original i Riksarkivet.
1 Johannes Magni och hans broder Olaus, hvilke voro af borgerlig börd, antogo
äfven vapen (fig. 18), antagligen derföre att de som kyrkans stormän ville värdigt
uppträda vid sidan af de verldslige stormännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
