Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 VIKARIER.
inberättadt, att Stenar, fordom biskop i Linköping, föredragande
framför biskoplig värdighet klosterlifvets ro, nedlagt den biskopliga
värdigheten i den påflige legaten erkebiskopens i Lund händer samt
frivilligt inföor konung och stormän afsagt sig regalia d. v. s. de från
konungen härstammande verldsliga rättigheterna (DS nr 51). När
orkebiskop Eskil i Lund ungefär vid samma tid ville tillbringa sin
lefnads slut i klosterstillheten i Clairvaux, behöfde han dertill påflig
tillåtelse.
Att nedlägga biskopsvärdigheten hörde dock till undantagen. I
regeln stannade man qvar till dödsdagen. Voro krafterna så brutna,
att man icke förmådde utföra de till embetet hörande handlingarna,
behöfdes ett biträde, kalladt coadjutor, vicarius eller suffraganeus.
Biskop Israel Erlandsson i Vesterås († 1332) fick under sin ålderdom
en af påfven nämnd coadjutor. Biskop Bo i Växjö befanns år 1341
hafva begått hvarjehanda förbrytelser. Antagligen var det i
sammanhang härmed, som han af erkebiskopen i Uppsala begärde och fick
en coadjutor. Biskop Frender i Strängnäs († 1360) hade en coadjutor,
som blef hans efterträdare. Vadstenabrodern Jöns Håkansson var en
tid erkebiskop Jöns Jerechinssons vicarius seu suffraganeus’ och blef
hans efterträdare. Biskop Sigge Uddsson i Skara († 1435) hade år 1433
en ’coadjutor in spiritualibus’. Ett biträde fordrades äfven i de fall,
då en biskop af annan anledning än sjukdom eller hög ålder var
hindrad från att tjenstgöra, t. ex. under den tid, då han ännu icke hade
blifvit stadfäst i sitt embete. Johannes Magni valdes till erkebiskop
i Uppsala, innan Gustaf Trolle genom påflig dom blifvit skild från sitt
stift. Denne dom fördröjdes. Under tiden förordnade påfven Johannes
till administrator för stiftet, men så länge han icke blifvit stadfäst och
vigd, kunde han icke utföra rent kyrkliga handlingar, hvadan han
måste vid sin sida hafva en vikarie.
DOMKAPITLEN. 1 Biskopens kyrka var större än vanliga
sockenkyrkor, gudstjensten i henne var högtidligare, altarena flere,
presternes antal större. Tidigt kände man behofvet att ordna förhållandena
mellan domkyrkans prester inbördes samt förhållandena mellan dem
och biskopen.
Redan under den senare hälften af 300-talet föreskref biskop
Eusebius i Vercelli, att de vid domkyrkan tjenstgörande presterne
skulle lefva gemensamt i ett och samma hus. Kyrkofadern Augustinus
1 Om domkapitlen jfr, utom Hinschius’ flere gånger åberopade och i det
föregående flitigt begagnade stora arbete, Lundqvist, Bidrag till kännedomen om
de stonska domhapitlen under medeltiden jämförda med motsvarande
institutioner i utlandet (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
