Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMKAPITLEN. 137
höll på samma ordning. Andre biskopar följde det af dem gifna
exemplet, till dess vid ett kyrkomöte år 755 blef föreskrifvet, att
presterskapet vid en och samma kyrka skulle lefva gemensamt, efter en
kanonisk regel, man införde härmed såsom lagstadgad den kanoniska
lefnaden (vita canonica). 1 Några få år senare utarbetade biskop
Chrodegang i Metz en detaljerad, på benediktinernes ordensregel grundad
regel för den kanoniska sammanlefnaden, hvilken fick en ständigt
växande spridning och slutligen upptogs såsom allmänt gällande vid
riks- och kyrkomötet i Aachen år 816, med den utvidgning, att regeln
för den kanoniska sammanlefnaden gällde icke blott för biskopskyrkorna,
utan äfven för de s. k. kollegiatkyrkorna d. v. s. kyrkor, som hade ett
större antal prester, men ingen biskop; i spetsen för det vid sådana
kyrkor anställda presterskapet fanns en föreståndare (præpositus).
Biskopskyrkans prester skulle bo, äta och sofva i biskopens hus, iakttaga
de kanoniske timmarne, föra ett kristligt och broderligt lif samt vara
underkastade biskopen, som hade rätt att bestraffa förseelser med fasta,
tuktan, fängelse, offentlig bot och bannlysning. I olikhet med
munkreglerne, erkännas i den kanoniske sammanlefnaden de olike grader,
i hvilke presterskapet var fördeladt, och hade deltagarne i denne
lefnad rätt att besitta privategendom. Sammanfattningen af dem, som
lefde samman efter kanonisk regel, kallades kapitel: detta ord hade
först den vanliga betydelsen, mindre afdelning i en bok, sedermera
kom det att beteckna det rum, hvarest sådana kapitel dagligen
förelästes, slutligen kom kapitel äfven att beteckna alle dem, som i
kapitlet af arten 2 åhörde kapitlet af arten 1 och förde ett gemensamt
lif. Sådana kapitel med strängt bunden samlefnad voro under
800-talet och ännu under 900-talet i utlandet regel. Man fann emellertid
ganska snart — redan under 800-talet — denne klosterlike
sammanlefnad alltför tyngande. Frigörelsen från detta band kunde emellertid
icke blifva full verklighet, förrän de olika presterlige funktionärerne
vid domkyrkan försågos med särskilda inkomster, så att de kunde vinna
sitt uppehälle. Under 1000-talet hade det kanoniska samlifvet upphört
vid de flesta kyrkor. Denna benägenhet för ett mera oberoende lif
framkallade under det nämnda århundradet en reaktion, hvilken yrkade
på en fullständig afsägelse af all enskild egendom. Medlemmarne af
domkyrkans presterskap kallades canonici, på svenska kaniker. De,
som vid denna tid antogo den stränga regeln för lefvernet, kallades
regulares, de öfrige kallades seculares, mera verldslige. På visse orter
trädde munkar i stället för det tidigare vid domkyrkan anställda
presterskapet. Denna stränga riktning blef dock af kort varaktighet.
Vid början af 1200-talet voro domkapitlen fullt utvecklade. Dem
tillkom det att välja biskopar — det öfriga presterskapet och lek-
1 Munkarnes gemensamhetslif kallades deremot vita regularis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
