- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
142

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 DOMKAPITLEN.

talet med dekanatsvärdigheten. Ett annat kanonikat (Danmark)
förenades i början af 1400-talet med kantorsvärdigheten. Skolastiker
fanns i Uppsala före år 1246, men han hade icke alltid kanikvärdighet.
Först inemot eller i början af 1400-talet förenades skolastrian med
Tierps kanonikat. Sakristanen omtalas i Uppsala från år 1292. Från
år 1335 omtalas en custos eller claviger (= den som hade nycklarne).
Från år 1328 en yconomus eller sysloman. Någre innehafvare af
desse tre tjenster voro kaniker, men icke alle. Syslomannen behöfde
icke ens vara bosatt i stiftsstaden, utan kunde han förena denna
befattning med en kyrkoherdebefattning i en annan stad (t. ex. Stockholm)
eller ute på landsbygden.

I Vesterås synes kapitelbildningen hafva gått långsamt. Dock
funnos år 1300 domprost och åtminstone fyra kaniker. De senares
antal ökades efter midten af 1300-talet, men det slutliga antalet är
icke kändt. Utom domprost har här funnits erkedjekne och dekan
(förste gången omtalad år 1451). Skolastiker omtalas förste gången år
1309, kantorn år 1397, sakristanen år 1369, sysslomannen år 1401.
Huruvida desse fyras tjenster varit förbundna med kanonikat — annat än
tillfälligtvis — kan nu icke utrönas.

Äfven inom Strängnäs stift äro förhållandena föga kända. En kanik
omtalas förste gången år 1288, och således fanns åtminstone den tiden
ett domkapitel. År 1463 räknade domkapitlet tolf medlemmar, år 1491
tillkom en trettonde. Domprosten omtalas förste gången år 1293,
archidiakonatet stiftades år 1381 af Bo Jonsson, en dekan omtalas förste
gången år 1392. En skolastiker omtalas år 1354, till anställande af
en sakristan skänktes gods år 1315, en custos omtalas år 1399, en
sysloman år 1410.

I Linköping fanns ett domkapitel redan år 1215. En erkedjekne
skrifver detta år ett testamente (DS nr 155), i hvilket omtalas
biskopen, prosten och åtminstone tvänne kaniker. Det oaktadt säges år
1232, att så långt mannaminne går tillbaka hafva kaniker icke funnits
i Linköping. På 1240-talet funnos der sex kanonikat, år 1294 elfva.
Är 1318 stiftades ännu ett. Det slutliga antalet är icke kändt. Om
vi icke fästa oss vid testamentet af år 1215, hafva vi att anteckna som
tidigast förekommande årtal för domprostvärdigheten 1245,
archidiakonatet 1294, dekanatet 1278, skolastrian 1272, en sakristan omtalas 1307
— sakristanen kallas år 1407 thesaurarius —, en sysloman 1338.
Kantorian instiftades år 1370. I en handling af år 1406 omtalas som
prelater prosten, erkedjeknen och kantorn. Skolastrian omtalas år 1417
som ett personat. År 1389 omtalas en succentor (underkantor); hans
embete omtalas som ett personat. 1

1 En custos omtalas i testanentet af år 1215, men som denne var en
klosterbroder, var han antagligen icke custos vid domkyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free