Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 DOMKAPITLEN.
i Strängnäs en urkund, som gäller stiftande af en vicaria vid
domkyrkan. Alltså — i sådana fall behöfde biskopen domkapitlets
medverkan.
När år 1279 biskopen i Linköping öfverlät Öttenby församling till
Nydala kloster, skedde detta med domkapitlets råd och samtycke.
År 1280 lemnade erkebiskop Jakob en sin gård Kulla till sex små
prebendarier vid domkyrkan, till jorden lades äfven Kulla kyrka, jämte viss
tionde; domkapitlet fick rätt att bortgifva pastoratet och visitera och
straffa. Denna gåfva innebar således på biskopens bekostnad en
förmon för domkapitlet. Det oaktadt omtalas infordrande af domkapitlets
bifall. En qvinna hade skänkt en egendom, Tuna i Vesterhaninge,
för upprättande af ett prebende i Strängnäs domkyrka. Hennes
brorson biskop Styrbjörn förenade år 1331 Vesterhaninge kyrka med detta
prebende; äfven vid detta tillfälle omtalas domkapitlets bifall. Detta
fordrades således, när disposition ledande till ändring af de normala
förhållandena företogs med kyrkor. Likaledes omtalas domkapitlets
bifall, när åtgärder vidtogos mot förenande hos en person af flere
prebenden. Så skedde i Uppsala år 1357. Vid provinsialsynoden i
Söderköping år 1449 föreskrefs uttryckligen ’råd och bifall’ af kapitlet för
kommendation, union, annexion eller inkorporation af sockenkyrkor.
Sådant fordrades äfven vid upprättande af nya värdigheter, kanonikat
eller prebende, vid stiftande af nya altaren i kyrkorna samt vid
bortgifvande af lägerstad i domkyrkorna. 1 Vid provinsialsynoden i Arboga
föreskrefs år 1474, att ingen biskop fick åt sig insätta efterträdare,
medhjelpare eller ’titularis’ utan sitt kapitels råd och samtycke. 2
Vid införande af nye fester, som skulle firas inom ett stift, för
ordnande af gudstjensten, för stiftande af själamessor eller förordnande
af allmänna förböner skulle domkapitlet höras. 3 Likaså i alla vigtigare
ärenden rörande stiftsstyrelsen, så t ex. år 1281, då biskop Brynjulf
i Skara utfärdade en kyrklig rättegångsordning för stiftet, omkring år
1320, då biskop Karl i Linköping förordnade rörande
biskopsvisitationer, år 1336, då erkebiskop Peter i Uppsala gaf föreskrift huru vid
en prests död förfaras skulle med inkomsterna af lägenheten och den
öfrige egendomen.
Kapitlets bifall fordrades vid tillsättande af kaniker, såvida icke
särskilda bestämmelser förelågo; jag hänvisar i detta afseende till den
föregående framställningen. Den nyvigde presten skulle tjenstgöra en
viss tid, vanligen två år, i domkyrkan; för fritagande från eller
minskning af denna tjenstgöring fordrades domkapitlets bifall, hvilket ju
1 Schlyters Vestgötalagen IV, 21, 55.
2 Rörande tillsättande af bibräden åt biskoparne jfr s. 136.
3 Exempel finnas i Lundqvists anförda arbete s. 193. Han påminner äfven
derom, att när biskop Konrad Rogge i Strängnäs ville bringa de inom hans stift
använda messböckerna i full öfverensstämmelse med hvarandra, hörde han
icke blott domkapitlet, utan det till stiftsmötet år 1495 samlade presterskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>