Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 LÄKTARE.
men sådane hafva funnits i en och annan större kyrka. I Lunds
domkyrka, der korafdelningen ligger så mycket högre än långhusets golf
och långhuset i öster afslutas af en hög tvärmur, måste en läktare hafva
funnits. En sådan omtalas äfven i Strängnäs domkyrka, och på
dervarande läktare fanns t. o. m. ett altare, invigdt åt det heliga korset,
enligt en urkundsuppgift från år 1474. Det från den s. k. triumfbågen
nedhängande stora krucifixet sattes gerna i förbindelse med läktaren.
Antagligen stod derföre helgakorsaltaret på läktaren i Strängnäs
domkyrka midt på läktaren, ty det stora krucifixet plägade vara fäst vid
eller under sjelfve spetsen af den s. k. triumfbågen. 1
Om de forne läktarne mellan kor och långhus försvunnit i de
svenska kyrkorna — liksom för öfrigt i flertalet af utländska —, så
saknas visserligen icke läktare i nutidens svenska kyrkor, man har funnit
dem nödvändige med anledning af tillväxten i socknarnas folkmängd.
De äro ofta tunge, skräpande, icke afpassade efter kyrkans utrymme i
höjd och bredd. De förekomma aldrig på den gamle platsen, utan
oftast i långhuset, i vester, der läktaren skulle uppbära orgeln, eller
utmed långsidorna. Någon gång förekommer en läktare i koret, då
gemenligen för kyrkans patronus och hans familj eller för något annat
högförnämt herrskap. Äfven under medeltiden kunde läktare
förekomma annanstädes än i skilnaden mellan kor och långhus, men desse
läktare — i modern mening — kallades icke under medeltiden
läktare, ty från dem utfördes icke någon läsning, som skulle höras af en
nedanför stående menighet. En sådan läktare i modern mening fanns
t. ex. i den södre korsarmen af Uppsala domkyrka. I sitt arbete
Monumenta ullerakerensia, s. 31, omtalar Peringsköld ett sankt Peters
och sankt Pauls samt alle apostlars kor, eljes kalladt s. Lars kapell,
som varit inrättadt innanför domkyrkans fasta dörr. »Öfvanför södra
dörrens kor är också ett upphöjdt hvalf, med en öppning genom någre
trappstenar, upp emot stora fönstret, till det så kallade öfre
apostlakoret. Uti detta öfre kapell, vid södra dörren, har också k. Kristiern
år 1478 instiktat tvänne prebenden med tvänne altare, hvarom jag
(Peringsköld) funnit en anteckning i en gammal handskrifven bok med
titel Register öfver bref rörande Stäkets län. År 1458, 2 på apostlarne
Petri och Pauli dag, grundade k. Kristiern med rådets bifall och på
tillstyrkan af erkebiskop Jöns två prebenden i Uppsala domkyrka, i
det kapell, som är öfver södra dörren i Uppsala kyrka, så att der skola
uppföras två altaren för föreskrifna prebenden, och skall den ene
prebendarien vara förbunden till att sjunga fyra messor i hvar vecka, och
till lön skall han hafva 40 mark af staden Uppsalas kongl. skatt, den
andre skall sjunga tre messor i hvar vecka och skall hafva i lön af
1 Om detta kors skall jag i det följande nämna några ord.
2 Peringsköld uppgifver visserligen år 1478, men då var ingen Kristiern konung,
ej heller var någon Jöns eller Johan den tiden erkebiskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
