Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGLAR. 377
1237 sin grafplats i Lunds domkyrka under orgelverket, att Berch
i ’archivi handlingar’ funnit en uppgift, att en prebenda år 1272
funderats i Helga lekamens kor i Uppsala domkyrka och skulle
prebendaten bland annat leka i ’stora orgorna’, hvilket tydligen förutsätter
att äfven ett mindre orgelverk fanns, att ett altare fanns år 1331 under
orgelverket i Lunds domkyrka, att ett orgelverk fanns år 1498 i den
hel. Nicolai kyrka i Stockholm, hvilket sedermera såldes derifrån till
Maria kyrka och slutligen år 1734 flyttades till Ladugårdslands kyrka
— det synes således hafva varit väl gjordt, efter det kunde användas
så länge, äfven om man vid tvänne tillfällen funnit det böra utbytas
mot ett bättre —, att ett orgelverk uppfördes år 1523 i den hel.
Nicolai kor i Linköpings domkyrka, hvilket förstördes genom eld år
1546, att ett litet orgelverk vid reformationen flyttades från den hel.
Klaras kloster till Danviken och nyttjades der till vid pass år 1740,
att ett äldre orgelverk i koret i Vesterås domkyrka år 1615 ersattes
med ett nytt.
De äldsta af Hülphers efter andre sagesmän meddelade
uppgifterna torde tarfva någon kritik. Uppgiften från år 1237 är tydligen
uppkommen genom förvexling med en händelse från år 1337, då en
prest från Halland, hr Torbern, begrofs framför altaret under orgeln.
Äfven årtalet 1272, för Uppsala domkyrka, torde också vara tillkommet
genom någon förvexling. År 1331 är således åtminstone tillsvidare
det äldsta kända årtalet för en orgel i en svensk kyrka. Det ser nästan
ut, som om man just under 1330-talet eller möjligen något tidigare
hade börjat uppföra orglar i de nordiska landen. Den som hade byggt
orgeln i den hel. Katarinas kyrka i Visby afled år 1344.
En reform i konstruktionen af orglar synes hafva inträffat mot
slutet af 1300-talet. I en nordtysk klosterkrönika, som är tryckt i
Scriptores rerum danicarum medii æœvi, del 3, säges om en abbot Rainer,
som afled år 1401, att han lät reparera den gamla orgeln efter det
nya sättet.
Mot medeltidens slut gjordes orgelverken mycket stora och fingo
en synnerligen rik arkitektonisk utstyrsel. Ett sådant förekommer i
Lybecks Mariakyrka, under åren 1516—1518 uppfördt af mäster
Bartold Hering.
Aldre orgelverk äro ytterst sällsynta i kyrkor och samlingar. Det
är derföre en särskild tillfredsställelse att här framhålla tvänne
orgelverk, hvilka från gotländska kyrkor kommit till Statens Historiska
Museum. Jag ingår icke här på någon detaljerad redogörelse för dem,
då en sådan med mera fog intages i den bok af mitt arbete, som
behandlar konsten under Sveriges medeltid. Jag meddelar endast
afbildningarna och tillägger några anmärkningar.
De gotländska kyrkorna hade icke alltid af gammalt sakristior.
I flere hafva i nyare tid sakristior blifvit tillbyggda. I andra har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
