Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734 SVÄMARE. UNDER VERKANDE FÖREMÅL. VOTIVGÅFVOR.
STRIK. Se Kalkkläde.
STUKA. Se Drägt.
SVÅMARE.
År 1405 skänktes till Uppsala domkyrka en ’svæmare’, 24 famnar
lång, och till den s. k. bondkyrkan i samme stad en ’svæmare’, 7
famnar lång, till gråbrödraklostret derstädes sammaledes. På baksidan
af det bref, som omtalar dessa gåfvor, heter det ’vexillum vel svæmare’.
Vexillum betyder fana. När Laurentius Petri omtalar de föremål,
som spelat en roll vid den katolska gudstjensten, nämner han fanor,
kyrkosvemare, kyrkopell, fastedukar. År 1523 omtalas i ett
sammanhang ’2 smaa fäneker’ och en ’swemer’. En fana eller ett baner på
7 famnars längd är otänkbar, detta gäller naturligtvis ännu mera en
på 24 famnar. Antagligen betecknar svämare något af tyg förfärdigadt,
hvarmed en kyrka pryddes. Jag har icke återfunnit ordet i ännu
fortlefvande svenska dialekter, ej heller i närliggande lands språk.
UNDER VERKANDE FÖREMÅL.
En i Stockholms dominikanerklosters kyrka förekommande bild af
Christi nedtagande från korset — icke ett på ett altare stående kors,
såsom i tredje delen af Scriptores rerum Svecicarum uppgifves — ansågs
verka under för dem, som till denne bild gjorde löften eller skänkte
gåfvor. En klosterbroder har i en berättelse nedskrifvit flere fall, som
timat under 1400-talet. 1
Man tilltrodde naturligtvis i främsta rummet de i kyrkorna
bevarade relikerne förmågan att åstadkomma öfvernaturliga verkningar.
För att sådana skulle vinnas fordrades ingalunda alltid ett direkt
berörande af relikerne, utan i allmänhet endast ett åkallande af helgonet
och ett löfte till helgedomarne eller till det kar, i hvilket de voro
inneslutne. Några mirakelförteckningar finnas bevarade från
medeltiden. Jag kommer att begagna dem i det följande, då jag skall tala
om de sjukdomar, som förekommo under medeltiden, och om sätten
att bota dem.
VIATICUM. Se Ciborium.
VOTIVGÅFVOR.
De, som genom inflytande af något helgon eller något heligt
föremål blifvit hulpne i nöd och farligheter, voro angelägne att visa
1 Utgifven år 1725 af professor Roberg i Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
