Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776 MESSOR EFTER DÖDA.
kallades ibland ett kompani, och på grund deraf förekommer uttrycket
kompanimessa.
Utom handverksföreningarna förekomma andra gillen. Då det
religiösa elementet i dem alla spelade en stor roll, hafva de helt visst
alla bekostat egna messor.
Dessa messor gällde visserligen, såsom vi nyss sågo, aflidnes själar
och deras bästa, men de höllos inför de lefvande, som bekostade dem.
Omtanken om egen sällhet efter döden, sällhet för dem, som stodo en
nära, vare sig redan döde eller kommande, framkallade en alldeles
särskild grupp af messor, hvilka måste hafva förekommit i ytterligt
stort antal, då vi ännu i dag hafva bevarade så månge urkunder, som
tala om sådana. En och annan gång hände det, att man icke
sjelfviskt tänkte på sig sjelf och sine närmaste, utan på hela menskligheten,
alla kristna själar.
Såsom redan i den första boken blifvit framhållet och som jag
skall ytterligare visa i nästa kapitel, som handlar om kyrkans
förhållande till menigheten, förekom vid dödsfall vida mera från kyrkans
sida än nu. Man fordrade då bikt, åtnjutande af nattvarden, en sista
smörjelse. Derefter följde jordfästningen. Med denna är allt hos oss
slut, den dödes minne bevaras af de efterlefvande. Men under
medeltiden högtidlighölls minnet offentligen. I en urkund af år 1406 om-
talas utfärdaöl — hvilket hörde till begrafningen —, sjunattamot —
d. v. s. gudstjenst efter en vecka —, månadsmot —d. v. s. gudstjenst
efter en månad — och årsmot — d. v. s. gudstjenst på årsdagen.
Man höll synnerligen mycket på messor, i hvilka man skulle bedja
för den dödes själ och för andras. De, som utförde dessa messor,
skulle ersättas för tid och möda. Derföre skänkte man till den kyrka,
i hvilken messa skulle läsas, någon jordegendom, hvars afkastning
skulle bereda den nödiga ersättningen. Ibland framställde man vid
öfverlåtande af gåfvan inga vilkor, ibland voro deremot vilkoren mycket
detaljerade. Jag meddelar här några prof.
1291. En archidiaconus i Linköping skänker till domkyrkans
archidiakonat ett gods med vilkor, att hvar följande archidiaconus
skall sjelf eller genom ombud en gång hvar vecka hålla en messa pro
defunctis, för de hädangångne. — Samma föreskrift finnes i ett
testamente från början af 1300-talet.
Början af 1300-talet. En messa hvar månad öfver jungfru Marias
bedröfvelse.
1309. På mitt anniversarium (årsmot) skola läsas messor för
min själ.
1316. Testamente af man och hustru. Kyrkoherden i
Vedbohärad (Uppland) skall hålla en messa i hvar vecka på sådant sätt, att
han måndagen i första veckan efter någonderas död firar en messa
för deras och deras närmastes död med särskilde kollekter. Å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
