- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
777

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MESSOR EFTER DÖDA. räcki

veckans torsdag håller han en messa om den Helige ande. Å lördagen
i tredje veckan skall han sjunga en messa om den heliga jungfrun.
Om på desse dagar stora högtider förekomma, skola messorna sjungas
dagen före eller dagen efter. Dessutom skulle han hvart år på jungfru
Marias aflelses dag och under den till denna hörande oktaven hålla
en högtidlig messa.

1326. Lagmannen hr Birger Persson föreskref, att den, som
innehade det af honom stiftade prebendet, skulle hvar vecka läsa tre
messor: om den heliga treenigheten, om den heliga jungfrun, för de döde.

1349. Tre messor i hvar vecka: om den Helige ande, om den
heliga jungfrun, för de döde.

1385. Biskopen och domkapitlet i Vesterås skola årligen hålla
tretton messor för alla kristna själar tredje dagen efter deras
prestmöte, en af dem sjunges, de andra läsas.

1406. En riddare hade sålt gods till Vesterås domkyrka,
antagligen för mycket billigt pris, efter som han med anledning af
försäljningen kunde fordra, att i domkyrkan skall hållas ett årsmot för honom
och hans närmaste med vigilier och tolf messor, en sjungen vid
högaltaret, elfva läsna.

1407. Skola biskopen och hans efterkommande årligen hålla ett
årsmot tisdagen näst före midfastosöndag och låta säga tretioen
messor 1 för min faders och moders själar, “for min själ och min hustrus
själ och för alle våre efterkommandes själar, utöfver det anniversarium
eller årsmot, som plägar hållas vid prestmötet för min fars och Eskil
Niklassons själar med tretton messor. — Trettontalet hade väl afseende
på Christus och Hans tolf apostlar. Uppgiften var i båda fallen
ganska dryg.

1436. En borgareenka skrifver, att efter det hon innerligen skådat
och betänkt, att allt det under solen är är förgängligt och att intet
af alla verldsliga ting kan komma den usla menniskan till hjelp eller
fromma efter hennes död, utan det, som hon sjelf, Gud till heder och
tjenst, sin själ till ro och lisa skipar enkanligen medan hon lefver,
förty det är vissast som menniskan sjelf gör för sin själ, medan hon
är lifaktig och i sin välmakt, så skänker hon till Vesterås domkyrka
100 mark penningar. För dem skulle köpas fritt och frälst jordagods,
som skulle skötas af domkyrkans syssloman. Afkastningen skulle
användas till domkyrkans bästa. Sysslomannen skulle årligen lemna tre
mark till hållande af ett anniversarium å dag, som bestämdes af
biskopen och hans kapitel; 3 öre skulle offras till högaltaret, 20 öre
skulle fördelas på de klerker, som tjenstgjorde i vigilier om qvällen
och under messan stodo i högkoret iklädde sitt röklin, det återstående
öret skulle tillfalla klockaren, som sammanringer till vigilier.

1 Ingen prest fick å en dag läsa två messor, derest icke nödfall förelåg.
Tretioen messor å en dag förutsätter således tretioett altaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free