- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
791

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROCESSIONER. 791

och ängar, hafvande för sig kors, och under ringning med klockor läst
böner. Åfven i den angelsaksiska kyrkan företogs under gångdagarne
en vandring öfver fälten. 1 Dijkman gör skilnad mellan den store
gångdagen (den påflige å den 25 april, annars evangelisten Marci dag)
och de mindre. Den förre kallades äfven dies crucis nigre, derföre att
man då bar framför processionen ett svart kors.

Uppsala-missalet upptager ej bland processionsdagar Helge
lekamens dag, andre torsdagen efter pingst (dies corporis Christi), å hvilken
dag i utlandet stora processioner förekomma.

Ej heller omtalas i detta missale den procession, hvilken
försiggick hvart år den 24 januari, till minne deraf att den helge konung
Eriks ben denne dag år 1273 flyttades från Gamla Uppsala kyrka till
domkyrkan i den nye staden med samma namn. På denne årsdag bars
helgonets skrin i högtidlig procession från domkyrkan till Gamla
Uppsala kyrka och tillbaka igen. Vi känna visserligen icke hurudant den
hel. Eriks skrin var beskaffadt under den första tiden, men det bestod
antagligen af silfver och hade antagligen så stor längd, att skelettet
kunde ligga deri utsträckt, och måste således hafva varit ganska tungt.
Vägen är temligen lång, så att bärarne torde hafva vexlat om flere
gånger. Denna årligen återkommande flyttning af skrinet kunde ej
hafva varit gagnelig för detsamma. Också hände det år 1359, då
erkebiskop Peter, i anledning af den häpnadsväckande dödligheten
bland menniskorna och på grund af ifriga böner från stiftet, hade
föreskrifvit att den hel. Eriks skrin å den hel. Maria Magdalenas dag (22
juli) skulle i stor procession bäras till Gamla Uppsala, att domprosten
och en kanik i Uppsala, i betraktande af det dåliga skick, i hvilket
skrinet befann sig, föranstaltat om besigtning, hvilken ledde till ett
reparationsarbete. Skrinet blef sedermera år 1405 omgjordt, då 534
engelske nobler användes till förgyllningen. Det är helt visst detta
skrin, som finnes afbildadt å ena dörren till den hel. Eriks altarskåp
i Uppsala domkyrka, af hvilket en ganska tarflig teckning förekommer
i Peringskölds Monumenta Uplandica. Det hade, enligt denna, formen
af en gotisk byggning med tvänne våningar.

Ganska många sådana processioner, framkallade af nöd af
hvarjehanda slag, torde hafva förekommit, ehuru de icke omtalas i nu
bevarade urkunder. Processioner förekommo äfven i och vid kloster,
men med dem har jag icke att här sysselsätta mig, då jag nu håller
mig uteslutande till det rent kyrkliga.

En nöd fanns det, som ej var af tillfällig art, den som tyngde
själarna i skärselden. Äfven för lindrande af den nöden företogos
processioner kring kyrkogårdarna. Riklig aflat kunde förvärfvas af
dem, som deltogo i dessa processioner eller på annat sätt genom fromma
handlingar sökte lisa de hädangångne.

1 Hampson, Mediiævi kalendarium s. 182.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free