Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 6. Kyrkan och folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
826 SAKRAMENTEN: BOTEN.
kandet af dessa kallades aflat (aflåtande, efterskänkande, remissio poenae
peccatorum).
Vissa svårare förbrytelser, mord och otukt inom förbjudna led
inom det verldsliga och andliga slägtskapet, bestraffades med vallfärd. 1
Den botgörande kunde, när han kom till Rom, vända sig till påfven
för att vinna förlåtelse. Detta framkallade en allmän uppfattning, att
de svåraste förbrytelserna lågo under påfvens dom. En Gregorius VII,
som ville, så vidt möjligt var, samla makten i sina händer, höll på
denne domsrätt, och denne fastställdes af kyrkomöten under 1100-talet.
Till höjande af sin myndighet fastställde derefter påfvarne allt flere
sådana reserverade fall.
Under det Ansgar tjenstgjorde som lärare i Corveys klosterskola,
hade han en syn. Christus uppenbarade sig för honom och uppmanade
honom att bekänna sina synder, på det han skulle blifva rättfärdig.
Ansgar invände: Behöfver man bekänna sina synder för Honom, som
vet allt? Herren svarade: Visserligen vet jag allt, men det är likväl
min vilja, att menniskorna skola bikta sig och bekänna för mig sina
synder, så att de kunna få absolution och förlåtelse. Då biktade
Ansgar alla sina synder ända från barndomen och fick i synen
absolution af Gud sjelf. Den, som förkunnade kristendomen i Sverige,
var således djupt genomträngd af biktens och absolutionens stora
betydelse. Den kyrka, Ansgar grundlade, blef dock af kort varaktighet,
inflytandet af hans personlighet kunde icke verka för en längre tid.
Han var visserligen sedermera ihogkommen inom den svenska kyrkan,
men icke särskildt hedrad.
Ordet bot förekommer i medeltidens svenska (ehuru icke allmänt)
i betydelse af kyrkobot, men ordet bikt 2 är för denna fullkomligt
främmande. Vi hafva i stället ordet skript (skrift), hvilket betyder
dels bot (penitencia), dels bikt. I vår senare medeltidslitteratur är
skripta sig = bikta sig. I landskapslagarne förekommer äfven ordet
fasta i betydelse af bot ålagd af kyrkan.
Man kände i Sverige både offentlig och enskild bot. I den yngre
Vestgötalagen talas om openbara skript, i Östgötalagen om
yppinbara och lönda skript, i Smålandslagen om lönlig skript, i den
s. k. äldre Vestmannalagen och i Södermannalagen om lön skript.
Den offentliga boten fanns således i Sverige. Gummerus
framställer frågan: När kom hon till stånd? I erkebiskop Andreas
Sunessons i Lund synodalstatut af år 1205 (troligen), stadfäst af påfve
Innocentius III, talas visserligen icke om offentlig bot, men deri föreskrifves,
att mandråpare ej finge åter intagas i kyrkan förrän cena Domini,
1 Trälar, som önskade komma ifrån de svåra förhållanden, i hvilka de lefde,
begingo brott för att af kyrkan skickas till Rom. DS nr 126 (år 1206).
2 Det tyska Beichte betyder bekännelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
