Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 6. Kyrkan och folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832 SAKRAMENTEN: BOTEN, AFLAT.
bekännt sina synder och skänkt allmosor till Uppsala kyrka, ytterligare
40 dagar af den penitens, som blifvit dem ålagd.»
Att gifva aflat tillkom från början påfvarne. Det första kända
fall, då en svensk biskop erhöll rätt att gifva aflat, tillhör år 1220
(DS nr 193). Men gåfvor voro ej alltid vilkor för aflats beviljande,
endast kyrkobesök voro nog (dock torde väl med kyrkobesöken hafva
följt mindre gåfvor): erkebiskop Lars i Uppsala gaf år 1250 åt dem,
som om fredagarne hörde messan vid det heliga korsets altare i
Sigtuna dominikanerkyrka, tre dagars afdrag å den föreskrifna boten; de
som under desse tre dagar skulle fasta vid vatten och bröd, fingo äta
fisk och dricka öl. Det hände ibland att flere biskopar förenade sig
om att förläna aflat till förmon för en kyrka. När hvar och en gaf 40
dagars aflat, åtnjöt botgöraren en mycket stor förmon.
Jag vill äfven från tidehvarfvets slut anföra ett par fall, då aflat af
ifrågavarande slag beviljades. Biskop Knut af Linköping hade den 8
januari 1428 infunnit sig vid Risinge kyrka för att der inviga bilder af
Vår fru, den hel. Mikael och Olof, den sälla Birgitta, Christi brud. Han
utfärdade då ett aflatsbref för alle dem, hvilke ångerfulle efter gjord
bikt besöka Risinge kyrka vid jul, Christi omskärelse, epiphania,
uppståndelsen och himmelsfärden, äfvensom vid pingst och å Mariadagarne,
alle apostlars och evangelisters dagar, Johannes döparens, Laurencii
och Olofs, Mikaels, Maria Magdalenas, alla helgons, kyrkans
skyddshelgons och kyrkans invignings dagar ’för fromhets, vallfärds och
böners skuld’ eller som, knäböjande inför de nyss uppräknade bilderne
framsäga Herrens bön och engelshelsningen eller andra böner eller
som fromt bedja Gud för rikenas, kyrkornas och hela kristenhetens
bestånd eller under böner för de framlidne gå omkring kyrkogården,
så ofta de fullborda ett löfte eller del af ett löfte. Årligen aflätos 40
dagar af dem ålagda penitenser.
Risinge kyrka var synnerligen hugnad med aflats- eller
indulgensbref. År 1435 utfärdades ett af erkebiskop Olof samt sex svenske,
danske och norske biskopar, och i detta gåfvo de hvar och en 40 dagars
afdrag på penitens för alle, som med fromt sinne komma till kyrkan,
der åhöra messan eller andra gudstjenster, gå under bön för alle aflidne
trognes själar kring kyrkogården, öfvervara begrafningar, vid
qvällsringningen, efter romersk sed, tre gånger upprepa Ave Maria, 1 bedja
för Sveriges rikes, vår kyrkas och hela kristenhetens lycka och frid
eller räcka till kyrkans byggande hjelpsamma händer.
År 1513 den 22 oktober fick Risinge två nya aflatsbref, det ena
med anledning af invigningen af altarskåpet, i hvilket förekommo
1 I ett aflatsbref af år 1499 för Skinberga kyrka i Östergötland talas om samma
andakt äfven vid morgonringningen, äfvensom om bidrag till kyrkans prydande.
I ett aflatsbref af samma år för Kristberga kyrka talas om en bön, såväl Fader
vår som Ave, tre gånger vid morgon- och aftonringningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
