Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 6. Kyrkan och folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838 KYRKAN OCH FRIDEN.
gården och en mindre fönsteröppning mot långhuset. En sådan cell
kunde vara synnerligen lämplig för en person, som önskade vara i
frid men ändock deltaga i gudstjensten. Skulle dessa celler stå i
sammanhang med asylrätten?
Frid kunde man således få i kyrkan, i vissa fall på kyrkogården.
Kyrkan måste arbeta för frid. Frid på jorden hörde till englasången,
till hvilken herdarne lyssnade på betesmarken utanför Bethlehem.
Sinnena voro uppbrusande; så länge slägthämnden var tillåten, fanns
långsinthet i hög grad. De mäktige öfvade förtryck mot dem, som
mindre voro. Man for ofta hänsynslöst fram, såsom lagarne mot
våldgästning visa. Fiender hemsökte landet. Inom landet reste sig man
mot man, parti mot parti. Orolige medlemmar i samhället och sådane,
som voro uteslutne från samhället, drogo sig till skogarne och gjorde
derifrån infall i bygderna. Urkunderne låta oss lyssna till mycken
veklagan med anledning af osäkerhet och öfvervåld. Väl må
medgifvas, att det ordnade, regelbundna lifvet icke lät sig omtalas, och
man må vara försigtig att från enstaka berättelser om det onda teckna
det hela som ondt. Men uppgifterna om ofrid af hvarjehanda slag
äro så många, att vi icke kunna mildrande tala om enstaka
undantagsfall. Tiden var, utan fråga, mycket ofta ond och svår.
Häremot måste kyrkan och regeringsmakten söka bot;
regeringsmakten rönte häri helt visst ett mäktigt inflytande från kyrkans sida.
Konungen och hans närmaste svuro att hålla frid i landet, den som
gjorde ofrid, bröt mot denne ed och var derigenom hemfallen till
svårare straff. Men denne ed gällde icke all frid, utan endast vissa slag.
1 Östgötalagens edsöresbalk omtalas dessa slag: att öfva våld i någons
hem, att hämnas, sedan tvistemålet är förlikt och böter betalda, att
taga qvinna med våld, — äfven försök till våldtäkt räknades som brott
mot edsöret —, att anfalla någon å tinget eller i kyrkan eller på väg
till eller från ting eller kyrka, att drifva någon bort från tingstämma
eller annan stämma, vid hvilken ed skall gångas, från andra stämmor,
vid hvilka vigtiga saker skola afgöras — om dessa stämmor får jag
tillfälle att tala i siste delen af detta arbete —, att anfalla den, som
är på väg till eller från en sådan stämma, att hugga af någon händer
eller fötter, att hämnas på konungs dom, att hämnas på någon, som
vittnat mot en eller med hvilken förlikning är uppgjord. Hvar och
en, som bryter konungens edsöre, och alle de, som hjelpa honom, hafva
förverkat allt hvad de ega å jorden och äro biltoge öfver hela riket.
Deras gods skall skiftas i tre lotter, cn åt målseganden, en åt konungen,
en åt häradet.
Detta gällde emellertid endast vissa handlingar, som störde friden.
Dessutom funnos vissa fridstider, under hvilka förbrytelser voro be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
