Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 6. Kyrkan och folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH FRIDEN. 839
lagda med ökadt straff. Här märka vi ännu tydligare kyrkans
inflytande, ty dessa fridstider stodo i sammanhang med kyrkans förnämsta
högtider. I den yngre Vestgötalagen — alltså torde dessa frider hafva
blifvit föreskrifna mellan nedskrifvandet af den äldre och yngre lagen
— omtalas jul-, påsk- och kyrkmessofrid. Julfriden varade från
julafton till åttonde dagen efter tolfte dag jul, påskfriden från
klockonsdagen till påskdagens afton; kyrkmessofriden under den dag, å hvilken
minnet af kyrkans vigning firades, från det ögonblicket, då det först
dagas, och till dess dagen är slut inom sockenmärket. Östgötalagen
(kristnubalken kap. 22) gifver några närmare upplysningar och gör ett
tillägg: julfriden från julafton, sedan aftonsången är sjungen, till dess
aftonsången är sjungen å åttonde dagen efter tolfte dag jul, påskfriden
från onsdagen i dymmelveckan, då klockorna uppbindas, till dess
aftonsången är sjungen å åttonde dagen efter första påskdagen,
pingstdagshelgden från pingstafton, då aftonsången är sjungen, till dess
aftonsången är sjungen å åttonde dagen derefter, kyrkmesshelgden
från det aftonsången är sjungen föregående afton till dess dagens
aftonsång är sjungen. För slagsmål under dessa frider skulle böter
betalas till biskopen, eventuelt (i Vestergötland) till häradet.
Östgötalagen tillägger (kap 23): Den som å skärtorsdags helgd och
Petersmessan i Linköping, Olofsmessan i Skeninge och Larsmessan i
Söderköping hugger, slår eller dräper någon dädan farande eller dit farande
eller der varande, han ökar sin sak med 40 mark, af hvilka 20 tillfalla
konungen och 20 biskopen.
I de uppsvenske lagarne har föreskriften om fridstiderna flyttats
till tingmålabalken. I Södermannalagen heter det (kap. 11): Alle skola
hafva och hålla frid, i synnerhet å följande tider: julfriden ingår å
julafton och ståndar till åttonde dagen efter trettondagen,
köpingsfriden i Strängnäs går in om fredags qväll efter askonsdagen (alltså
fredagen efter fastlagssöndag) och står till qvällen på hvita söndagen
(första söndagen i fastan). Här äro således påsk- och pingstfriderne
bortfallna. Deremot tillägges, att frid skall hållas i det härad eller
skeppslag, från hvilket, på konungens bud, ledung utgår vare sig med
män eller matgärd. Kapitlet slutar med följande verser, som visa,
huru mycket frid var efterlängtad:
Guþ giwi os sin friþ,
vi þervum alle han væl viþ.
Alle þe hit vildu mæþ friþi koma ok hær mæþ friþi vara,
þe skulu ok mæþ friþi hæþan fara.
Þem haver jak allum friþdom fört,
laghsaghu þæsse havu hört.
I friþi vari kununger, laghmaþer ok land,
bþæt giwi os faþer ok son ok þæn hælghe and.
Friþer vari lykt at laghum ok lagha fallom,
naþer Gudz ok friþer vari mæþ os allum. Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
