Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 7. Kyrkan och staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
862 KYRKANS FRIHET FRÅN VERLDSLIG DOMSTOL.
sådant, omtalas i detta kapitel, huru det går, om man dräper en man
från Svealand eller från Småland, hvilke visserligen tillhörde
konungariket, men icke Vestergötland, om man dräper en Dansk eller en
Norrman eller någon från Tyskland eller England. I alla dessa fall
var straffpåföljden mindre än om dråpet gällde en Vestgöte. I denna
uppräkning förekommer äfven följande föreskrift: »Dräper någon en
utländsk prest, böte så mycket som för en härländsk man (d. v. s. en
Vestgöte), prest skall vara i bondelagen» Detta behöfver icke betyda
mera än: prest skall i afseende på dråp njuta samme förmon som om
han vare infödd i Vestergötland. Men då är härmed intet sagdt om
prestens rättsliga ställning i allmänhet. Åfven i den senare
Vestgötalagen talas om prest och bondelagen. Det heter i kyrkobalken kap.
63, att prest skall med afseende på bybyggning vara i bondelagen,
d. v. s. med afseende på stängsel, broar, beten, skörd, plöjning o. s. v.
Alltså framhålles här ett särskildt fall, i hvilket presten skulle vara i
bondelagen, denne gång vara underkastad samma skyldigheter som en
bonde.
K. Sverker II skänkte år 1200 jordegendom till Uppsala
domkyrka och hennes kaniker. Efter omtalandet af dessa gåfvor fortsätter
han: »Vi stadga vidare och stadfästa som en ständig lag, att klerker,
som egna sig åt Guds tjenst, skola, när de anklagas för brott eller
begått några fel, aldrig hädanefter dragas under verldslig domstol,
utan för sina saker svara och göra skäl inför biskopar och prelater.»
Gåfvorna gällde visserligen Uppsala kyrka, men i detta stadgande
göres ingen inskränkning till Uppsala stift. Det var tydligen en lag,
som skulle gälla öfver hela konungens rike. Eget är blott, att ett så
genomgående vigtigt stadgande förekommer i form af ett tillägg till
ett gåfvobref, men detta beror på den formlöshet, som i så mycket
uppenbarar sig under medeltiden. Andra bref i samma ämne måste
hafva förekommit, men de äro nu förlorade. Detta k. Sverkers bref
går i tiden före nedskrifvandet af den äldre Vestgötalagen, åtminstone
i den form, i hvilken denne åt oss bevarats.
Vi hafva här från svensk sida det första uttalandet om de
andliges fritagande från verldslig domstol. Krafvet på en sådan frihet
var tidigare framstäldt från kyrkans sida. I ett bref, utfärdadt år
1171 eller 1172, klagar påfve Alexander III, att prester ställas inför
verldslig domstol, underkastas rikets lag, dömas till jernbörd,
vattenprof och envige. 1 K. Sverkers privilegiebref torde icke hafva förmått
det svenska folket att utan vidare antaga den nya ordningen. Påfve
Innocentius III klagar år 1206 för samme k. Sverker, att prester dragas
inför verldslig domstol. Påfve Honorius III klagar år 1218, att inom
1 Alexander III förklarade (DS nr 60), att en lekmans dom öfver en klerk är
lika oerhörd och orimlig, som om ett får skulle taga sig för att döma och
sakfälla sin herde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
