- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
944

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

944 BENEDIKTINER I SVERIGE.

Cistercienserne gjorde nytta genom sysslande med vetenskaperne.
De gjorde nytta som uppodlare af vildmarken. Men de gjorde nytta
äfven i ett annat hänseende. Ehuru, såsom förut är visadt, deras kyrkor
skulle vara fria från all grannlåt och öfverlastning, hafva deras kyrkor
gjort epok i medeltidens byggnadshistoria, genom de ädle, stränge
formerne. Åfven i Sverige kunna vi beundra cisterciensernes
byggnadskonst.

Det allmänna klosterväsendet hade fått vika för ordnarne, på grund
af det allmänna förfall, som hade uppenbarat sig allestädes. Men äfven
munkordnarne med deras stränge stadgar erbjödo ej tillräcklige
garantier. Äfven dem hotade förfall. Kontroll var nödig, på det detta ej
skulle inträda. Fältet var stort att öfverskåda, kontrollen derföre svår.
Af denna anledning fastställdes år 1215, att inge nye munkordnar

finge uppstå.

Vi hafva nu att se till i hvilken mon de i det föregående
omtalade ordnarne vunno insteg i Sverige och huru de gestaltade sig hos
oss. Jag håller mig här, liksom tidigare, icke till Sverige sådant det
var under medeltiden begränsadt, utan egnar någon uppmärksamhet
äfven åt klosterstiftelserna, som funnos i de landskap, hvilka under den
nyare tiden blifvit införlifvade med det gamla Sverige.

Vi vända oss då i första rummet till BENEDIKTINERNE. Något
kloster tillhörande denne orden förekom icke inom medeltidens Sverige,
men i Skåne funnos två nunnekloster, Bosjö och Börringe.

Bosjö kloster var anlagdt på en ö, som ligger helt nära den norre
stranden af Ringsjön. Anläggningsåret är okändt, men i ett bref af
år 1181 stadfäster påfve Lucius III af företrädare gifna privilegier.
Klostret uppgifves hafva varit helgadt den hel. Nicolaus. Kyrkan
finnes ännu i behåll — en helt liten kyrka af den vanlige romanske
typen i Skåne, med ett långhus, som under en senarec del af
medeltiden blifvit täckt med tvänne hvalf, ett kor och en apsis. Det nu
vid vestre änden förekommande tornet är en modern tillsats. Det må
med fog anses besynnerligt, att nunnorna kunnat nöja sig med en
sådan kyrka, som icke i ringaste mon genom sin anordning antyder,
att hon var afsedd för ett nunnekonvent. Koret var för litet för
nunnorna, de måste således under gudstjensterna hafva haft sin plats i
långhuset, hvilket — då nunnorna måste vara fria från beröring med
menige män — icke kan hafva varit tillgängligt för allmänheten.
Långhuset har icke en sådan höjd, att det kan hafva haft en för
nunnorna afsedd läktare. Såsom en egendomlighet måste vi anse en i
kyrkan beftintlig grafsten med två adlige vapensköldar, hvilken bär
årtalet 1493 och i öfrigt säger: »Här hvilar den välborne (nobilis)

e

mannen Tage Henriksson, fordom prior å detta ställe (prior huius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0952.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free