Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUSTINI ORDEN I SVERIGE. 945
loci), jämte hans hustru fru Katarina, hvilkas själar må hvila i fred».
Jag känner stenen endast genom afbildningar, men på en af dem, som
uppenbarligen är trogen, synes ordet prior vara alldeles klart. Men
en prior med hustru och dertill med hustrun begrafven i en kyrka,
som tillhör ett nunnekloster? Denne Tage måste hafva varit riddare,
han har ej sjelf i stenens inskrift fått herretitel, men hans hustru
kallas fru (domina). Var han gift, kunde han icke vara prior i vanlig
mening, d. v. s. munk eller prest. Man kunde ju antaga, att han som
enkling inträdt i klostret, för att derstädes blifva själasörjare och
förrättare af gudstjensten — ty en sådan måste finnas i ett nunnekloster —,
men ordet ’fordom prior’ synes antyda, att hans fru öfverleft honom
och låtit anskaffa grafstenen. Han är i öfrigt känd, var danskt riksråd,
egde Dybeck och Jordberga i Skåne. Han kan endast hafva varit
en skyddsherre för klostret. Det var icke i medeltidens Sverige sed,
att en sådan bar titeln prior.
Börringe eller (efter gammalt skrifsätt) Byrdinge kloster innehades
också af benediktinernunnor. På latin kallas det claustrum
sanctimonialium eller claustrum sancte Marie in Byrthinge. Det låg på en holme
nära stranden af Börringesjön. Dess anläggningstid är okänd, men
det omtalas under 1200-talet. Konventet styrdes af en priorissa. I
Lunds domkapitels gåfvobok omtalas en f. d. prior och en annan prior,
som var prest och munk till den hel. Maria i Byrthinge. På k. Johan
II:s tid uppgifves Severin Norby hafva varit prior, d. v. s. verldslig
förmyndare.
Något kloster tillhörande den hel. AUGUSTINI ORDEN fanns ej
heller i medeltidens Sverige. För de i nyare tid förvärfvade
landskapen hafva vi att anteckna trenne kloster.
Den norske konungen Sigurd Jorsalafare hade en viss kärlek till
Konungahälla, som i nutidens språk fått den förvridne formen Kungelf.
Icke på den plats, der den nuvarande staden ligger, utan inom
Kastellegårdens område uppförde han ett fäste och inom detta en kungsgård
och en kyrka; denna kallades efter läget inom borgen kastalakirkja,
efter den spån af Christi kors, som konungen fört med sig från
Jerulem och skänkt till kyrkan, korskirkja. Borgen och byggnaderne inom
henne uppfördes år 1127, men det hela förstördes år 1135 genom ett
anfall af vendiske vikingar. Mot århundradets slut uppenbarar sig ett
kastalaklaustr i Konungahälla, hvilket stod i nära förbindelse med
Ebelholts kloster på Seland och dess fräjdade abbot Vilhelm, hvilken
efter sin död erhöll helgonvärdighet. Anläggningsåret är obekant,
men det torde falla inom perioden 1190—1202. 1 Denne Vilhelm
sände en gång ett bref till prior Laurentius, Henricus och öfrige in
Coninguhelle canonicam vitam professi, i hvilket han ganska uppen-
1 Jfr G. Storm i (norsk) Historisk Tidskrift ser. 3, band 2, s. 89 f.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 3. 60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
