Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1022 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.
de kläder, som äro afsedda till Guds heder och kyrkans prydande.
Två systrar skulle vakta trädgården, samla äpplen, päron och andra
frukter och bär, hvilka skulle jämnt fördelas mellan systrarna.
Behöfdes arbete i trädgården, tillkallade de två systrarna trädgårdsmannen
och öppnade för honom och hans arbetare porten, som vette mot
ytterverlden. Sjelfva fingo de emellertid icke vistas i trädgården, medan
arbetsfolket var der.
En mycket vigtig personlighet inom klostret var
generalkonfessorn, hufvudman för bröderne, men såsom sådan underordnad
abbedissan. Hans embete gällde äfven i viss mon systrakonventet. 1 När
generalkonfessor skulle väljas, samlades systrar och bröder i systrarnas
talrum (loquutorium). Vid ett sådant val som hölls år 1517 gåfvo alla
bröderne och 40 af systrarna sina röster åt broder Nils Amundsson; de
öfriga systrarna, som i början röstat på ’sine andlige fäder’ för att
hedra dem, samtyckte då med majoriteten. Valet skulle anmälas hos
stiftets biskop till stadfästelse.
Till kyrkotjensten hörde ock sakristanen (sacrista).
Klostrets vidlyftiga ekonomi gjorde det nödigt att antaga ledare för
det verldsliga arbetet. En af de fyra korsprydde tjenarne sattes af
abbedissan med vetskap, vilja och samtycke af generalkonfessorn, systrarna
och bröderne till klostrets allmänne sysloman öfver allt klostrets gods.
Han representerade abbedissan utanför klostret och skulle af denna orsak
njuta heder och lydnad. Han skulle rida till alla klostrets gods med så
månge hästar som han fann nödigt, uppteckna alle klostrets egodelar,
huru mycket hvart gods årligen skyllar och räntar, utkräfva hvad det
tillkommer landborne att utgöra, föra räkenskap öfver uppbörd och öfver
det som resterar, ideligen vända och väga i sin hog hvad i hvar årstid
är att göra och rykta, sörja för uppköp af fisk, humle, vin, vax, fisk,
kött, fläsk, råg o. s. v. och för lämpligt framskaffande till klostret af
det inköpta. 1 de dagliga arbetena hade han frihet att sjelf bestämma,
men i vigtigare saker skulle han inhemta abbedissans beslut.
En år 1451 nedskrifven kongl. stadge innehåller bland annat
följande.
Konungen tager klostrets högste embetsmän, särdeles syslomannen,
gårdsmästaren och byfogden i Vadstena i sitt hägn, lika mycket som
om de vore af honom tillsatte. Syslomannen skall upprätta en ny
jordebok, hvilken årligen skulle rättas, om så behöfdes; gods, som
lågo öde, skulle han försöka få besatta. Vid utstädjande af jord
skulle husen beses och värderas. Syslomannen skulle uppbära den
med abbedissan öfverenskomna lönen, med hvilken han skulle under-
1 Generalkonfessorn kallades under klostrets första tid prior. Generalkonfessorn
får ej förvexlas med den enskilde konfessor, till hvilken en syster eller en
broder vände sig för att bekänna sina synder och finna råd. I diariet för år
1413 göres skilnad mellan confessor generalis och confessor quotidianus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
