Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1056 BIRGITTINERORDEN 1I SVERIGE.
Den syster, som icke kan sämja sig med de andra i sången, tige eller
sjunge sakteligen hellre än hon med ropande röst gör oljud för alla.»
»Hvar syster hafve sin psaltare öppen framför sig, att det icke blir
någon märklig villa eller oljud i koren. Alla systrar, som sjunga i
koren, skola hafva sina ögon och akt till noterna, sången och böckerna,
i hvilka de sjunga, de skola alltid sjunga i böckerna, enkannerligen
de unga.» »Systrarna skola hvar dag sjunga högtidligen, såväl å sökne
som å helge dagar, derföre skola de noga akta att de ej sjunga alltför
snart, utan sjunga samman medelmåttigt, gladeligen, med all vördnad
och skälig måtta. Men å större högtider få de längre högtidligen
framdraga sången än de göra i hvardagssångerne. Deras sång vare,
såsom det heter i en uppenbarelse, sedlig, måttlig, mogen och
enfaldig, ej med bruten röst, ej med diskant, ej i ropande röst, utan
fast hellre full med all ödmjukhet och gudlighet.»
I båda konventen sysselsatte man sig flitigt med skrifning.
Hvarjehanda uppgifter härom förekomma i klostrets diarium. År 1410 afledo
en syster, som väl förstod att skrifva, och en broder, som skref mycket,
såväl predikningar som andra märkliga saker. År 1433 afled en broder
Ulf. Huruvida han skrifvit något finnes icke uppgifvet, men om honom
säges, att han väl kände hvilke personer voro afsedde i fru Birgittas
uppenbarelser. Hade han lemnat efter sig anteckningar om hvad han
i detta afseende visste, skulle det hafva varit af yttersta vigt. År
1436 afled syster Estrid Gudmarsdotter, hvilken hade skrifvit det
missale, som användes vid högaltaret. Två år senare afled broder Anders
Jakobsson, som rättade de böcker man använde i koret. År 1477
afled syster Botild Pedersdotter, ’som var en god skrifverska’. År 1501
valdes syster Anna Fickesdotter till abbedissa, af ädel börd — hon
hörde till ätten Bülow —, ädlare genom seder och klokhet, ytterst
litterärt bildad för att vara qvinna. 1 År 1520 intogs i konventet
Margareta Andersdotter från Vadstena stad, som hade tillräcklig
litteraturkännedom i förhållande till kön och ålder. 2 Antagligen var hon
ung. Den broder, som hade uppdrag att skrifva diariet, synes icke
hafva haft de allra högste tankar om qvinnans förmåga att sysselsätta
sig med litterära värf. Samma år afled syster Kristina Hansdotter
Brask, »som var god skrifverska och skref ganska många böcker». Att
sysslandet med litteratur ansågs vara regel för systrarna framgår allra
tydligast af en anteckning för år 1498 rörande en enka Birgitta
Andersdotter, som intogs i klostret: »hon saknade litterär bildning, men var
likväl from».3 Flere handskrifter, nedskrifna i Vadstena och Nådendals
kloster, finnas ännu i behåll. Om birgittinernes betydelse i litterärt
hänseende får jag tillfälle att tala i näste del.
1 Literatissima secundum conditionem illius sexus.
2 Competentis literaturæ secundum sexum et ætatem suam.
3 Illiterata, sed tamen devota.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
