Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1085
plikation, att Vadstena kloster hade rätt att sammankalla kapitel så ofta
detta täcktes och orden tarfvade det, men deri fattades återkallelsen
af det i Gnadenberg (med apostolisk makt och myndighet) fattade
beslutet. Vid de generalkapitel, som höllos mot slutet af medeltiden —
hvar eller när kan jag icke uppgifva, men Peder Månsson omtalar detta
— var Vadstena icke representeradt, hvilket han finner korrekt,
’emedan hundarne vid dem uppäta hvarandres ärenden’, men detta
uppenbarar ojäfaktigt dels att Vadstena sjelft trädde tillbaka från sin
ledareplats, dels att i fru Birgittas orden all sammanhållning hade upphört,
hvilket onekligen är tecken till ett inträdande förfall.
Vi återvända nu till Vadstena kloster.
Det — och i väsentlig mon dermed hele orden — hade hugnats
med ansenliga privilegier från påfvekurians sida. Jag har redan talat
om den stadfästelse af ordensregeln, som gafs af Urban V den 5
augusti 1370; den bulla som handlar härom, meddelar store andlige
förmoner. År 1377 tog Gregorius XI Vadstena i skydd mot konungar,
furstar och riddare, som kunde vilja göra intrång. Strax före sin död
— fru Katarina Birgersdotter vistades den tiden i Rom och arbetade
för klostrets och ordens bästa — beviljade han en betydande aflat för
dem, som, drifne af fromhet, besökte Vadstena: 3 år och 3 X 40 dagar.
Kort efter uppstigandet på den påflige stolen stadfäste och vidgade
Urban VI den 3 december 1378 sin namnes privilegier. Redan förut
hade han, för att antalet af dem, som från olika delar af Sverige och från
utlandet lockades af de underverk, som skedde vid fru Birgittas graf,
skulle växa, beviljat åt enhvar, som öfvervar gudstjensten i Vadstena
den 1 augusti, den dag, som helgad s:t Petrus ad vincula, samma
aflat, som förunnats dem, hvilke samma dag besökte Peters kyrka i
Rom för att tillbedja relikerne af den hel. Petrus, Mackabeerne och
otaliga andra helgon, hvilkas namn Gud allena känner. Den 4 januari
1379 utfärdade Urban VI icke mindre än sju bullor till förmon för
Vadstena kloster: om frihet från afgifter till påfliga sändebud samt
om frihet från tionde för gårdar, som lågo under klostrets eget bruk,
om bannlysning öfver dem, som i ond afsigt nalkades klostret, endast
biskopen i Linköping och klostrets generalkonfessor kunde lösa en
sådan bannlysning; om rätt att hålla gudstjenst i klostret, när landet
var belagdt med interdikt; om frihet för systrar och bröder att välja
egen biktfader, hvilken frihet dock icke finge invagga dem i syndig
säkerhet, i det de kunde till biktfader välja den de visste skola gifva
absolution. Denna sista frihet blef dock sedermera borttagen. Urban
VI utfärdade kallelse till firande af ett jubelår i Rom år 1390, och
han ämnade då inskrifva fru Birgittas namn i helgonens bok, men
han gick hädan år 1389. Bonifacius IX förklarade henne vara helgon
den 7 oktober 1391, och han medgaf att jubelåret skulle under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
