Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1099
tagligen derföre att dess författare ogillade det hela. År 1461
utlemnade hon till k. Kristiern det af k. Erik af Pommern till en viss
gudstjensts utförande donerade kapitalet, 909 svåre engelske nobler. Hon
hade så stort inflytande, att detta skedde med bifall af
klostermenigheterna. Hon afled år 1465. Alltså ville en abbedissa i Vadstena
spela en politisk roll, hvilket icke kunde lända klostret till båtnad.
När abbedissorna felade, få vi icke förvånas, om äfven
klosterfolket i allmänhet felade. Innan fru Ingeborg hade blifvit för andre
gången abbedissa, kort tid efter bannlysningen, nämligen år 1455,
utfärdade biskop Nils i Linköping i sammanhang med sin visitation af
af klostret en stadge, som förnyar äldre och derjämte antyder
hvarjehanda missbruk. Ördensregeln efterföljdes icke med all noggrannhet.
Som vanligt blandas litet och stort om hvartannat. I andre punkten
föreskrifves, att alla eldfarliga hus skulle nedrifvas, i främsta rummet
Romaregården, i den fjerde, att inga brödrabref utgifvas annat än med
både abbedissans och konfessorns sigill — alltså torde den ena eller
den andre utfärdat sådana —, att inge biddare utsändas å klostrets
vägnar att tigga rundt om landet, att klostrets räkenskap uppgjordes
bättre än hittills, i sjette, att samtalen i verldsporten och mellan bröder
och systrar icke fingo förekomma mycket ofta eller vara mycket långa,
äfvensom att från dem, som tjenstgjorde i verldsporten, inga
meddelanden finge framföras till andra systrar eller bröder, hvarigenom de
kunde hindras i deras gudstjenst, i den åttonde förbjudes att låta
verldsfolk inträda i systrarnas innelyckelse, i den nionde förbjudes
systrarna att låta någon af verldsfolket, hvarken man eller qvinna, äta,
dricka eller bada med dem i deras innelyckelse, och bestämmes, att i
systrarnas trädgård och annanstädes fick ingen (utanförstående) dväljas
längre än han fullgör sitt arbete, 1 i den tionde, att ingen syster fick
tala med verldsfolk, utsända eller mottaga något i trädgården, hvilket
kunde ske genom dennes förbindelse med stekarehuset, brygghuset,
badstugan eller visthuset, i den tolfte, hvilken är ganska vigtig,
föreskrifves, att om abbedissan öfverlåter till afgörande ett ärende åt
konfessorn och bröderne, så skall det blifva så som de beslutit; att
om lekbröderne icke blifva åtsporde i klostrets särskilda ärenden, så
gälla besluten, men då abbedissa eller konfessor skall väljas eller någon
intagas i klostret, då hafva lekbröderne rätt liksom andre bröder —
om lekbrödernes befogenhet är eljes intet kändt, i den fjortonde säges,
att man icke får lofva något rum i klostret förr än ett sådant är ledigt,
ej heller upptaga någons prebende förr än vid intagandet, att all
1 Få vi taga detta efter orden, skulle det innebära möjligheten, att systrar
badade samman med män och qvinnor. I texten förekommer tydligen en lucka.
Det heter nämligen: biudhom vi allom badhe systrom vidher lydhno etc. Båda
kräfver ett motsvarande och, hvilket här saknas. Antagligen skall det heta
»badhe systrom oc brödhrom», och då försvinner tanken på en ytterlig
oanständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
