Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1100 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.
’bälde oc höghfärdh’, som blifvit vanliga, när någon skall intagas,
aflägges, att en eller två gudliga och välsediga systrar skola lära
inkommande unga systrar läsa och sjunga och klostrets gudlige seder,
i den sjuttonde, att abbedissan skall vårda sig om de kranke både i
mat och annan rykt och att de alla skötas jämnlikt, den ena lika väl
som den andra, att abbedissan skall tillse, att de friska systrarna ej
hindras från koret eller gudstjenst af andra fåfänga syslor eller
verldsliga gerningar, i den adertonde fordras af abbedissa ordentligare
räkenskap inför konfessorn och bröderne än hittills förekommit, samt
föreskrifves, att åt fattige skulle gifvas bättre både kläder och allmosa.
Reformerne gällde i allmänhet smärre detaljer. En reformation,
som trängde till det innersta, förekom icke, och om än anslutningen
till klostren icke upphörde, aftog vördnaden. för klostren af den hel.
Birgittas stiftelse. Så säger åtminstone k. Kristiern I i en skrifvelse
till påfven af år 1468. Fru Ingeborg i Vadstena fanns då ej mera
bland de lefvandes antal, och k. Kristiern var då ej längre herre öfver
Sverige, hvadan han väl svårligen kunde så noga känna de dåvarande
birgittinerförhållandena i Sverige. Men det är nog troligt, att han
hade någon rätt i sitt påstående.
Det finnes ett uttalande i Vadstena-diariet, hvilket är högst
betänkligt, men mig veterligen aldrig blifvit framdraget. Det tillhör år
1423 och lyder: »begrofs här riddaren hr Bengt Nilsson och
synnerligen försigtigt, att förbud ej skulle kunna utfärdas af
biskopen på grund deraf att han varit ockrare». Ocker hade under
medeltiden, såsom redan å annat ställe blifvit framhållet, en mycket
vidsträcktare betydelse än nu, men äfven om vår dom öfver hr Bengt
törhända skulle falla helt mild, så står det dock qvar, att abbedissan
och generalkonfessorn i Vadstena, uppenbarligen för att bereda klostret
en ekonomisk fördel, begingo en handling, som efter den tidens lära
var i hög grad brottslig. Detta hände så tidigt som år 1423. De
som nedskrifvit diariet uttala stundom tvifvel rörande en åtgärds
lämplighet eller rent af klander. Men denne gång har skrifvaren ingen
anmärkning att göra.
Systrarna i ett birgittinerkloster hade sin verksamhet uteslutande
i klostret och för sig sjelfva, om vi undantaga de praktiska bestyr de
hade att utöfva för bröderne. Någon kärleksverksamhet utöfver den,
som kunde ligga i broderandet af messkläder och utdelande, genom
viss person, af allmosor, tillkom dem icke. Efter medeltidens
uppfattning kunde de dock vara den yttre verlden till gagn genom sina böner
och den förtjenst, som låg i deras myckna gudstjenst. Något mera
verkade bröderne för sina medmenniskor genom predikande. Men
såväl systrar som bröder var det förment att träda utanför klostrets
portar för att bringa hugsvalan och undervisning, för att lindra nöden
och gifva kraft att bära henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
