Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER SJUTTONDE SEKLET.
5
någon läkare funnits i Sverige, hvarför Pehr Brahe d. ä. kunde 1681
yttra «Här utlii Sverige fattas både Apoteek och Doctores». Sverige
förblef derefter ännu i ganska lång tid med afseende a sina fa läkare
hänvisadt till utländingar, hvilka med mer eller mindre tvetydiga
kunskaper der sökte sin lycka.
Man kan fråga, gafs det då icke inom eget land tillfälle till
undervisning i läkekonsten? Till besvarande af denna fråga, må det tillåtas
oss att i största korthet nämna några ord om den medicinska
undervisningen i Sverige vid den tid, då de första spåren till ordnande af
landets medicinalväsende skönjas. Visserligen blef universitetet i Upsala
stiftadt år 1477, men först genom hertig Karls förordnande af den
15/3 1595 blef en lärostol i medicin derstädes inrättad. Af brist på
lämpliga personer stod professionen ledig tiJl år 1613. Redan 1617
inrättades åter en profession i de s. k. medicinska institutionerna
(praktisk medicin), ehuru äfven den besattes först 1624 med en extraordinarie
lärare. De, som begagnade sig af den medicinska undervisningen, voro
likväl fortfarande ytterst få. Orsaken dertill att få eller ingen studerande
«hugfäldes för den medicinska vetenskapen» uppgafs, vid rikskanslern
Axel Oxenstjernas besök i Upsala 1627, vara den att «den här
i landet gaf en ringa förtjenst». Detta fann väl rikskanslern troligt,
men ansåg dock «att någre studenter änteligen måste slå sig till detta
studium, ty bredevid praxis medica kunde de väl bekläda andra syslor» ’).
Under det att sålunda medicinens studium på 1640-talet nästan
upphört i Upsala,finner man att en af drottning Kristina från Frankrike
inkallad lifmedicus, Gregoire Francois Du Rietz, erbjöd sig att i
Stockholm 1642 öppna en medicinsk undervisningsanstalt. Denne Du
Rietz hade strax efter sin ankomst till Sverige förstått tillvinna sig d.
v. akademikanslern J. Skyttes synnerliga förtroende, så att han
försäkrade honom vara «in omnibus medicinae partibus, ad miraculum usque
versatus, acutissimus philosophus et extemporiali facundia eumulatissimus»2),
*) J. G. Acrel, Tal om Läkarevetenslcapens grundläggniwj och tilväxt vid
rikets älsta lärosäte i Upsala. Sthlm 1796 s. 16.
-) J. Skyttes bref, dat. «ex insula et ædibus Grenssianis (Gränsö) d. :J,/10 1(342
till öfverhofpredikanteu dr Joh. Mathiae i Svenska Mercurius Oct. 1758.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
