Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN I SVERIGE
medan Archen holz yttrar om honom < il etoit savant, mais hableur et
grand comedien, faisant parade de ce que d’ autres avoient invente
avant lui». Du Rietz åtog sig nu att, om regeringen ville skicka
lärjungar från Upsala till Stockholm, undervisa dem i allt hvad till
vetenskapen hörde och försäkrade «att han på en kort behaglig tid ville
göra dem så färdiga, som han sjelf är». 1 detta ändamål anlände äfven
sex studenter från Upsala och understöddes tillika med stipendier. Mer
än två år synes likväl denna skola icke hafva fortfarit. Den upphörde
lika hastigt, som den uppkom, utan att lemna några varaktiga spår af
sin verksamhet. Här må nämnas att Du Rietz, som qvarstannade i
Sverige, sedermera blef det nybildade Collegii medici förste præses.
Medicinska studierna kunde icke heller vid saknaden af alla
praktiska undervisningsmedel tillvinna sig ungdomens intresse. Efter många
betänkligheter blef den första anatomiska dissektionen i Upsala verkstäld
först år 1640. Sjukhus saknades ännu helt och hållet. Äfven den
teoretiska undervisningen blef icke sällan helt och hallet afbruten derigenom
att lärostolarne under en längre tid stodo obesatte. Först genom de
akademiska konstitutionerna af den 27 juni 1655 blef den medicinska
undervisningen närmare ordnad, då det bestämdes att professorn i
praktisk medicin borde föreläsa dietetik, medicinsk terapi, kirurgi och farmaci,
den andre professorn fysik, anatomi, fysiologi, patologi, botanik och kemi.
En medicinsk adjunktur inrättades för anställande af enskilda
vetenskapliga öfningar efter fakultetens bestämmande. Till denna plats utnämndes
Olof Rudbeck, som i början ifrigt hängaf sig at sitt lärarekall och
genom sin flit och sitt tillmötesgående förmådde för den tiden
ovanligt många ynglingar att egna sig åt medicinens studium. Härom
skrifver han den 24/i0 1659 till då varande öfversten, sedermera riksrådet,
grefvo Pontus Fredr. De la Gardie:
«Uthi facultate medica lia ff ver för en jagh hijtkom aldrigh varit mera
än en eller 2 medicinae studiosi, men nu likvel sedan jagh 3 collegier them
dagelighen haller uthan någhon vedcrgälningh, sä haffver jagh til en 15
styckyn låckat til studium medicinæ, men the äro alt för unga att en
kunna någhot utretta, och veett jagh att jagh in the länge varder många
all’ them behollandes, ty the lockas icke allenast ther ifrån uthan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
