Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den västeuropeiska medicinen under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Corbeil, känd genom sina versifierade framställningar
av farmakologien, av urinundersökningen och av
pulsläran.
Andra medtävlare till Salerno uppstodo i
Mont-pellier ävensom i Bologna och Padova.
Vid de i dessa städer inrättade universiteten
började man bemöda sig att bringa den aristoteleska
filosofien, sådan den återgavs av araberna, till
överensstämmelse med kyrkans lära. Frukten av dessa
bemödanden att sålunda till ett helt sammanpara förnuft
och dogm blev skolastiken. I sin tur gjorde
denna sitt inträde i medicinen, ty för att fullt
tillgodogöra sig Avicenna måste läkaren ansluta sig till denna
filosofiska riktning och särskilt utbilda sig i
dialektiken.
Härigenom blev medicinen fjättrad i den logiska
slutledningens bojor: det gällde numera icke alls
verklig iakttagelse och erfarenhet, utan blott att åtskilja,
kommentera och disputera, allt under det man var offer
för den starkaste auktoritetstro och den blindaste
dogmatism. Sålunda blev läkekonsten under den senare
medeltiden väsentligen en förening av galeno-arabisk
medicin med den arabiska Aristoteles.
Grundläggaren av denna medicinska skolastik var
Thaddæus Alderotti i Bologna (1223—1303).
En annan av Tiktningens främsta män var Pietro
från Abano (1250—1315), slutligen professor i
Padova. Han ansåg att medicinen borde bedrivas endast
och allenast genom kritiskt avvägande av de
lärosatser, som uttalats av gällande auktoriteter, genom den
finaste begreppsanalys och genom formellt fullständigt
bindande slutledningar. Pietro ådrog sig rykte såsom
kättare och anklagades härför. Innan domen fallit,
avled han. Kyrkan tog dock skadan igen genom att låta
bränna hans döda kropp.
I och för sig erbjuder den skolastiska medicinen
föga av intresse. Den utgöres till största delen åv spets-
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
