- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
121

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Matsmältningen. Näringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Qvdfvefria extraktivämnen eller kolhydrat. 121
i luften värme utvecklas. Genom denna förbränning träder fett
i stället för ägghvitämnena och skyddar dessa för sönderdelning.
Fett verkar således ägghvitbesparande.
Lika litet som menniskan förmår lifnära sig uteslutande af
ägghvitämnen, lika litet förslår uteslutande fett till hennes nä-
ring. Som vi redan veta, förlorar djurorganismen under hunger
oupphörligt af sina ägghvitämnen, och ehuru dessa förluster vid
tillförsel af fett inskränkas och förminskas genom fettets ägg-
hvitbesparande verkan, kunna de likväl icke helt och hållet upp-
häfvas, alldenstund fett under inga omständigheter förmår of-
vergå till ägghvitämnen. Men samma ägghvitämnena skyddande
verkan, som utöfvas af det i födan tillförda fettet, utöfvas äfven
af det i sjelfva kroppen aflagrade fettet, hvarför också en fet
menniska längre förmår motstå hunger än en mager. Erhåller
en hungrande menniska tillräckligt med fett, förmår detta täcka
hennes förluster af detta ämne, ja fett kan till och med afsättas
i kroppen. Fettsönderdelningens storlek beror således dels af
den mängd fett, som tillföres kroppen, dels af hans egen större
eller mindre rikedom på fett.
De i de vegetabiliska födoämnena förekommande s. k. qväfve-
fria extraktivämnena eller kolhydraten bilda en grupp
af näringsämnen, som omfattar en rad kemiska kroppar eller
föreningar af likartad sammansättning,’ bland hvilka de vigtigaste
åro stärkelsemjöl, socker, gummi och dextrin, alkohol m. fl.
Ingen af dessa kroppar bildar någonsin en beståndsdel af djur-
kroppens väfnader och organ, utan alla i födan upptagna närings-
ämnen af detta slag oxideras antingen i blodet eller i väfnaderna
omedelbart till kolsyra och vatten. De verka således alldeles på
samma sätt som fett, hvarför om kolhydrat, såsom stärkelse och
sockei, förtäras i stället för fett, dessa ämnen öfvertaga fettets
ioll och förbrännas i dess ställe. Likasom fettet skydda äfven
kolhydi aten ägghvitämnena i kroppens safter och organ för
söndei delning, men kunna i och för sig lika litet som uteslu-
tande fettnäring förhindra ägghvitämnenas sönderdelning, som
äfven vid tillförsel af en betydlig mängd kolhydrat fortgår, ehuru
i mindre utsträckning än vid absolut hunger, och slutligen medför
kroppens undergång. En engelsk läkare, vid namn Stark, gjorde
pa sig sjelf försök öfver ett kolhydrats, sockrets, närande för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free