- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
330

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 3. Dryckerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330 Lifsmedlen.
cent organiska ämnen, egendomliga aromatiska ämnen bildas i
dem, hvilka ämnen äro lösliga i vatten och bortgå vid destillation
med vattengasen. Ännu veta vi icke rigtigt af hvad slag dessa
aromatiska ämnen äro eller af hvilka kaffets beståndsdelar de
egentligen uppkomma, men en enda droppe sådan arom är till-
räcklig att fylla ett helt rum med kaffelukten. Den bästa och
starkaste aromen utveckla kaffebönorna, då de endast rostas till
dess de antagit en ljust rödbrun färg; rostas de starkare undergå
de djupare förändringar och förlora i godhet. Kaffebönorna kunna
lätt skyddas för förlusten af sin arom vid bränningen, om de
under denna beströs med socker, hvaraf 16 gram eller fyra te-
skedar äro tillräckliga till 4- kilogram bönor. Sockret smälter
genast och utbredes genom omröring och skakning öfver alla
bönorna, hvilka det öfverdrager med ett tunnt, men för luften
ogenomträngligt lager af karamel. Bönorna erhålla på detta sätt
ett glänsande utseende såsom vore de öfverdragna med fernissa
och förråda nästan ingen lukt, men denna framträder åter i sin
fulla styrka, då de malas eller pulveriseras.
Ur brändt kaffe urdragas kaffeinet och kaffets eteriska olja
fullständigt af kokande vatten. För att’ emellertid kaffe skall
bibehålla sin arom och sin rigtiga smak får det lika litet som té
kokas, emedan just dessa derigenom gå förlorade, men i stället
desto mera garfsyra och vidbrända ämnen öfvérgå i afkoket. A
andra sidan kan man icke heller bereda kaffe alldeles som té, ty
i detta fall skulle allt för många af kaffets beståndsdelar återstå
olösta. Det gäller alltså att finna en medelväg mellan de båda
förfaringssätten, mellan dess kokning och dess urdragning med
varmt vatten.
Vill man hafva godt kaffe, låter man antingen kaffepulvret
en gång koka upp med varmt vatten, eller ock öfvergjuter man
det på en fin sil eller ett pappersfiltrum utbredda kaffepulvret med
kokande vatten. I orienten sättes det i en trämortel finstötta
kaffet med kallt vatten på elden och får endast en gång uppkoka.
Det fina kaffepulvret förtäres sedan med sjelfva kaffet. Pa
så sätt erhålles en mycket aromatisk och välsmakande dryck.
Liebig har angifvit följande förfarande såsom synnerligen lämp-
ligt att erhålla godt kaffe. Af de rostade och malna bönoina be-
räknas omkring 8 centiliter till två vanliga koppar kaffe, vattnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free