Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Skapelsen och naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 MENNISKAN
som använda dem till näring. Från dessa återgå de sedan upplösta till
luften eller vattnet, för att på detta sätt i oändlighet fortsätta sina
verldsvandringar. Med de fyra grundämnen, hvaraf det organiska
lifvet är sammansatt, kol, väte, syre och kväfve, är detta håändelsen.
Men ocaktadt all vår forskning och alla våra undersökningar finnes
det dock mycket i naturen, som för oss måste förblifva en hemlighat;
vi se företeelserna, men kunna icke förklara dem. Det sätt, hvarpå
naturen verkar, gifver oss visserligen anledning till många försök,
upptäckter och lyckliga resultat, men den innersta orsaken till alla
föremaål och alla förändringar känna vi icke.
Det är sålunda ej blott lifvet och dess funktioner, som förblifva
oss ett mysterium, utan många andra saker åro lika oförklarliga,
ty vi hinna alltid omsider till en punkt, der vetande och forskning
sluta, och der fenomenverlden har sin början, och der vi ej komma
längre,utan gissning eller på sin höjd medelst slutledningar. Allt detta
hindrar likväl icke, att naturvetenskapen i våra dagar kastar ett ljus
öfver mycket, som förut var täckt af mörker, och att framtiden har
ännu mera att lära menniskorna medelst nya forskningar, nya
upptäckter och ännu ytterligare förbäattrade bildningsmedel. Och just
på grund af forskningar har man kommit till helt andra resultat och
en helt annan åsigt af skapelsen än i forna dagar.
Hos de flesta gamla folkslag har man mer eller mindre vidunderliga
sagor och betraktelser om skapelsen och tingens uppkomst, alltför
orimliga att här omtalas, då de hvarken grunda sig på forskning eller
på slutledningar. De äro att betrakta endast som foster af den menskliga
barndomens lifliga inbillningskraft.
Blott den mosaiska berättelsen förtjenar här att närmare vidröras,
af den orsak att den genom årtusenden betraktats vara af Gud sjelf
uppenbarad och sålunda absolut sann. Men inför naturforskningen
kan icke heller den betraktas annorlunda än som en sägen, hämtad
från arierna och från dem fortplantad till persiska och mediska
folkslag. Ty skapelsen måste ju ligga bortom all tradition, och
berättelser derom grunda sig antingen på menniskans mer eller mindre
sannolika föreställningar eller också på forskningen öfver naturens
utveckling efter de lagar, som Skaparen bestämt för utvecklingens
verksamhet.
Enligt mosaiska urkunden skulle hela den synliga verlden med allt
hvad deruppå är, vara skapad på sex dagar, hvarefter Gud på sjunde
dagen hvilade sig från all sin verk, som han skapat och gjort. Denna
enkla om ock klumpiga beråattelse, är tydligen ämnad att gifva ett
vildt och barbariskt folk begreppet om ett högre väsende, en Gud och
en alltings skapare, utan att vi derför behöfva fördölja det nya ljus,
som naturforskningen lagt i dagen om skapelsens utvecklingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
