Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kroppsformen och djurklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI.
KROPPSFORMEN OCH DJURKLASSERNA.
Menniskokroppens fullkomlighet består icke i dess storlek, dess
styrka eller i en högre utbildad muskelbygnad och smidighet, lika litet
som man hos menniskan finner högre utvecklade sinnesförmögenheter
än hos de andra djuren. Ty både oxen, hästen, elefanten, lejonet och
många andra djur äro större och starkare än hon; rofdjuren och andra
arter hafva en vida mer utbildad både lukt, syn och hörsel än
menniskorna, och aporna med flere äro henne vida öfverlägsna i naturlig
smidighet, om hon också genom öfníng kan hinna till en ganska hög
ståndpunkt aäfven uti alla dessa hänseenden.
Men fullkomligheten består hufvudsakligen i proportionernas
skönhet och inbördes symmetri, således ej blott i formernas afrunding och
fullkomlighet hvardera för sig, utan i helgjutenheten och i de sköna
formernas inbördes förening och sammanhang till ett harmoniskt
helt. Jemte denna yttre gestalt, som är typen för det högsta sköna
vi käanna på jorden, är det äfvenledes menniskans utbildade hjerna och
nervsystem, som göra henne till jordens beherskare, ty just härigenom
har hon erhållit en högre tankekraft och en förmåga till de medfödda
anlagens utveckling.
Äfven den mest okultiverade naturmenniska låter en yttre fägring
förtjusa ögat, en ljuf ton vara örats lockelse och en angenämt
doftande blomma förnöja luktsinnet. Hon förstår att njuta på ett annat
sätt än djuren, emedan skönheten äfven genom de yttre sinnena kan
tränga till hennes själ. Och hvarje menniska, äfven från de lägsta
raserna, kan till någon del kultiveras, uppodlas, föraädlas, ej blott till
mekanisk färdighet, utan till själskraft, till styrka i godhet och
kärlek, till dygd och sedlighet, då djurens dressering deremot aldrig
kommer in på andlighetens område.
Den komparativa anatomien eller en vetenskaplig jemförelse mellan
vissa djurs eller växters organer gifver forskaren anledning till
mången betraktelse öfver naturens mångfald, i det att denna
vetenskap sätter honom i stånd att påpeka gemensamma grundtyper och
ett samband mellan hela kedjan af lefvande föremål. Ty det gifves
ofta länkar och öfvergångar från den ena stora gruppen till den andra
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
