Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kroppsformen och djurklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 MENNISKAN
stående tänder. Ansigtsvinkeln blir hos henne, hos den mest
utbildade typen, nära nog en rät vinkel. Hästen deremot har en i spetsig
vinkel långt utdragen nos, utan egentlig hvarken haka eller näsa.
Betrakta vi hästens fyra ben eller extremiteter, så se vi, att alla
tårna äro förenade till ett, och att deras yttersta ända är omsluten af
en hornsko eller hof, som djuret trampar på, att karleden motsvarar
tårnas fäste eller knogarna hos menniskan, samt att hasen är
detsamma som menniskans häl och leden derofvanför motsvarar knäet,
êèb—6 —tite——
Hästens öga.
a. Den ogengmskijnliga hinnan. b. Dennas svartbruna
lilla hinna. c. Åderhinnan. d. Näthinnan. e. Den
genomskinliga hornhinnan. f. Pupillen. g. Synnerven.
Menniskans öga.
n. Synnerven. r. Nervtapeten. ch. Åder.
hinnan. s’. Hårda hinnan. rc. Kristall-linsen.
c. Hornhinnan. †. Regnbågshinnan. p.
Pupillen. ca. psa ögonkammaren. pce.
Corpus ciliare. v. Glasvätskan.
medan det kortare lårbenet har, som hos djuren i allmänhet, är till en
del innesluten inom kroppens köttmassa. Endast menniskan och en
del af aporna hafva lår och öfverarm fullkomligt fria. Och på
frambenet svarar hästens knä mot vår handlof, medan leden ofvanför är
det samma som armbågen, hvarvid den korta öfverarmen likaledes är
ofri och undangömd.
Bäckenet hos menniskan år äfvenledes vida mer
utbildadt än hos något af djuren, hvarjemte
axelns leder samt till någon del äfven höftleden
äro inrättade för rörelser åt sidorna och uppåt, JI
så att vi kunna röra armarna åt olika håll Äfven
hos en del af aporna äro dessa leder af enahanda —.
1 : .. Naågra ögonfacetter och
beskaffenhet. Denna anordning af extremi- naufvudet af bålgetingen.
teterna ger menniskan förmåga af allsidig rörlighet, hvilken i icke
obetydlig grad bidrager till hennes öfverlägsenhet öfver andra djur.
Olika djur hafva sina ögon konstruerade på olika sätt, och det är
äfven af detta skäl svårt att sluta sig till hvilka slags förnimmelser af
den yttre verlden olika djur hafva. De högre djuren hafva våäl sina
ögon konstruerade i hufvudsak på samma såätt, ehuru somliga hafva
runda pupiller, andra åter kantiga eller aflånga. Dessa senare äro i
allmänhet ömtåliga för dagsljuset, hvaremot de se ganska väl vid svagt
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
