- Project Runeberg -  Menniskan : hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse ur naturhistorisk synpunkt betraktade /
63

(1896) [MARC] Author: Nils Lilja With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kroppsformen och djurklasserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MENNISKAN 63

ljus, i skymningen och till och med om natten. Insekterna hafva
synorganer, hvilka äro sammansatta af talrika småögon, så att man
hos vissa fjärilar antagit desamma till 60,000. Hvad verkan de
åstadkomma, om de mångdubbla eller förstora föremålen, vet man ej, lika
litet som man vet, huru spindlarne se med sina flera, fastän enkla
ögon, eller kräftorna med sina på skaft sittande, liksom ögonen hos
några mollusker lära sitta i spetsen på deras känselhorn eller tentakler.

Den oss omgifvande djurverlden och den grupp af lefvande varelser,
som är menniskans samtida, har en rik mångfald af omvexlande
former, och en gradvis framåtgående utveckling. Till följd haraf
erbjuder den så mycket af intresse, att den förtjenar att af en och hvar
betraktas, studeras och närmare undersökas. Och vi hafva förut
omnämnt, att djuren indelas i ryggradsdjur, leddjur, blötdjur och
stråldjur, hvarvid somliga i en egen klass äfven tillägga de lagsta af alla
djurformerna, nemligen infusionsdjuren.

De vertebrerade eller ryggradsdjuren hafva sin benbygnad inuti
kroppen och köttet utanpå, och denna benbygnads olika delar äro
förenade medelst leder. Hjernan och ryggmärgen, från hvilken kroppens
nerver utgå, ligga helt och hållet omslutna af ben. Musklerna äro
med brosk och senor fastväxta vid och utgående från benbygnaden.
Hufvudet sammanhänger med ryggraden, som är delad i kotor eller
vertebrer, såsom de äfven kallas. Alla dessa djur hafva hjerta och
rödt blod samt mer fullkomliga andedrägtsorganer, skilda kön, enkla
ögon, aldrig öfver fyra fötter och fem fingrar eller tår; de delas i
däggdjur, fåglar, amfibier och fiskar.

Leddjuren hafva sin benbygnad så att säga utom sig i ett hårdare
eller mjukare skal, som i form af ringar eller leder omsluter
kroppsdelarna. Dessa ringar kallas segment och äro vanligen förenade af
en mjukare hud, som utgör vecken eller lederna. De mjukare delarna
ligga inuti, och hos de mer fullkomliga finnes en kedjelik
nervutgrening, svarande mot ryggmärgen med dess nervtrådar. De flesta hafva
sex eller flera fötter, sakna hjerta och andas genom luftrör eller
gälar, samt hafva mestadels hvitt blod. De äro af skilda eller förenade
kön, eller ock äro de könlösa. Många hafva sammansatta ögon och
de indelas i insekter, spindlar, kräftdjur och maskar.

Blötdjuren hafva kroppen mjuk och slemmig, utan leder och fötter,
en del hafva ögon, de lägre sakna sinnesorganer. De flesta hafva en
rygghud, som kallas mantel, hvilken oftast afsöndrar en vätska, som
stelnar till ett kalkartadt skal och kallas snäcka eller musselskal, och
som utgör djurets bo och yttre benbeklädnad. De hafva, liksom en
del af leddjuren, ofta horn eller trådlika organer i hufvudet, som
kallas tentakler och som tjena för känseln och kanske äfven för lukten.
Hos vissa arter sitta ögonen i spetsen på dem. De hafva nervtrådar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 22:12:55 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menniskan/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free