Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Temperamenten och naturanlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 MENNISKAN
skorna äfven egde till otrolig finhet utbildade sinnesorganer, hvilka,
liksom hos djuren, voro deras förnämsta ledning. Ännu i dag finner
man exempel på en skarp syn, en mycket fin hörsel och hos de blinde
framför allt en känsel, som ofta gränsar till det förvånande och som
häntyder på att äfven menniskans sinnesförmögenheter kunna i vissa
fall mycket högt utvecklas.
Ett märkligt exempel härpå företer den bekante Casper Hauser.
Såsom uppfostrad hos vilddjur, kunde han vid sitt uppträdande
bland menniskorna ej riktigt gå och ännu mindre tala eller förstå
något samt hade ej vanliga föreställningar och begrepp. Men hans
syn var dock så skarp, att han såg nästan lika tydligt om natten som
om dagen, och sedan han konmit i menniskors sällskap, var han
förnämligast besvärad af sitt utomordentligt utvecklade luktsinne. Ty
afven på afstånd kunde han på blotta lukten urskilja bladen af päron-,
äpple- och plommonträd. Och lukten af en champagnebutelj var
tillräcklig att förjaga honom ur rummet. Den tillslutna buteljens lukt
var så stark, att han icke kunde fördraga den.
Men denna utbildning af de yttre sinnesorganerna utgör dock icke
något individuelt, utan är slägtets eller artens gemensamma arfvedel.
Deremot äro naturanlagen, lynnet och utseendet att betrakta som
enskilda drag, hvilka bestämma personligheten och göra den ene
skiljaktig ifrån den andre samt förskaffa hvar och en dess egen individualitet.
Och menniskan, hvilken börjar som embryo och undergår sina första
utvecklingar i ägget och moderlifvet, beredes naturligtvis också der
till alla de olikheter, som uppkomma äfven syskon emellan med
hänsyn till utseende, temperament och medfödda naturförmögenheter.
Spermatozoerna uti mannens säd, hvilken, som man vet, innehåller
en mängd mikroskopiskt små rörliga kroppar, äro de lefvande celler,
hvilka kvinnan har att i sitt sköte upptaga, vårda samt i utbildad
form och omklädnad slutligen öfverlemna åt verlden som ett
fullkomligt menniskobarn. Oaktadt dessa celler äro nödvändiga, om
befruktningen skall ega rum, utgör deras närvaro icke enda vilkoret för
bildandet af det menskliga embryonet, hvartill äfven kvinnans medverkan
behöfves, först och främst för daning af ägget, hvaruti dock ett nytt
individuum icke kan utvecklas utan medverkan af spermatozoen.
Sålunda har barnet sin fysiska andel af båda föräldrarna, men sitt
utseende och temperament stundom af ingendera. Ty det ena barnet
kan mer likna fadern och det andra modern både i ansigtsbildning
och till själsförmögenheter, då ett tredje syskon åter hvarken liknar
far eller mor, utan synes vara en ny skapelse utan några tydliga drag
af sina stamfaäder.
Hvad man med säkerhet vet, är, att friska, starka och välbildade
mödrar föda starka och frodiga barn, om också fadern är svag och af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
