Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Temperamenten och naturanlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 131
Ett nyfödt barn år vanligen af 6 decimeters (20 tum) längd och
väger från 2, 3 till 4 à 6 kgr (6—14 1b), hvilket likväl är betydligt
varierande. Äfven må anmärkas, att negrernas barn sägas vara af en
ljusare hudfärg vid sjelfva födelsen än sedermera samt att de blifva
mer och mer svarta redan under de spädaste barndomsåren. Men ej
blott i kroppsligt, utan äfven i andligt hänseende äro menniskorna
sins emellan olika till lynne, till sinnelag och till hela sin andliga
gestalt, hvilket gör, att hvar och en har sitt temperament enligt
naturens anordningar, och hvilka temperament man förnämligast
indelat i fyra hufvudklasser: 2
Det sangviniska temperamentet är det gladlynta, det lätta lekande
och bekymmerslösa menniskolynnet med ljusa förhoppningar och liflig
inbillningskraft. Detta temperament är det lyckligaste, men tillika
det mest föränderliga af alla. En person med detta temperament går
lika glad till allt, till lifvet eller till döden, samt har lätt upprörda,
men lika hastigt förändrade och öfvergående böjelser samt djupa, men
deremot alltid högst förhoppningsfulla beräkningar.
Det koleriska är häftigt uppbrusande och lätt till vrede. Personer
med detta temperament lida oftast under våldsamma passioner, hvilka
kunna blifva en plåga och ett förderf för dem sjelfva samt deras
omgifning. Den koleriske skyr inga medel och inga uppoffringar för att
uppnå sitt mål eller hinna till sina föresatser. Sålunda är det ett
högst farligt temperament för den, som ej förmår att moderera sig, men
utvecklar deremot kraft, energi och beslutsamhet vid alla djerfva och
storartade företag.
Det melankoliska åter är det tysta, det ofta lidande, djuptänkande
och vemodiga menniskolynnet. Hvad det känner, det kännes djupt
kineser, japaneser och siameser, liksom halföppna hos papuas. Näsan
är bred och uppstående afstympad hos mongolerna, intryckt och platt
hos negrerna, plattad hos caraiberna. Munnen är bred och klufven
hos malajer, mongoler och polarfolken, med tjocka uppsvälda läppar
hos malajer och negrer, samt breda läppar hos mongolerna. Tänderna
stå snedt hos negrer, malajer och indianer, äro långa och spetsiga hos
mongoler och köttätare, breda och tätt hopstående hos negrer och
fruktatare. Öronen stå högre hos hinduer och de gamla egypterna (af
samma folkstam), äro mycket stora hos siameser och biskayer samt
långt utdragna hos flera indianska folkslag. Kaukasiska folken, som
hafva välbildad, ofta upphöjd eller böjd näsa, liten mun och smalare
läppar, hafva hudfärgen mörk och olivbrun i alla varma luftstreck,
ljus och hvit med rosiga kinder i kallare klimat, liksom ögonen äro
svarta eller bruna samt håret mer krusigt och jemte skägget svart i
varma länder, då det kalla klimatets invånare äro mer blonda med
blå ögon, ljust, rakt och ofta rödt hår samt rödt skägg, ehuru äfven
blandningar här förefinnas. Detta senare är beroende på klimatet
hvilket ingalunda är fallet med grundtypen hos de ursprungliga
folkraserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
