Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Behofven och upptäckterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 MENNISKAN
Hela denna långa tidrymd har man också med ett gemensamt
namn kallat för bronsåldern*).
Men ehuru hvarken tiden eller upptäckaren blifvit anmärkta, så är
det dock nära till den historiska perioden som jernet blifvit upptåckt,
då det var så mycket svårare att erhålla jern i större mängd, all den
stund detta endast ytterst säallan finnes rent, utan nästan alltid
kemiskt förenadt med syre. Jernmalmen fordrar således alltid
smältning och sin egen behandling, om den skall blifva användbar. Jernet
är dock den mest nyttiga och oumbärliga af alla metaller samt finnes
äfven i det rikaste öfverflöd öfver hela jordytan. Man har ock
upptäckt andra metaller, såsom då man af alunskiffer och lera bereder
aluminium.
Med jernets och stålets upptäckt vinna eggjern och andra verktyg
en högre fulländning. Upptäckandet af metallerna och uppfinningen
af sättet att göra dem brukbara var således en annan högst vigtig
vändpunkt i den menskliga utvecklingen. Ty detta bidrog i väsentlig mån
till att man kom att bygga sig hus och att skaffa sig fasta
boningsplatser. Man slog sig ned på en passande jordbit, förändrade
lefnadssättet och förskaffade sig ett fädernesland, på samma gång som man
lärde sig att odla jorden, att så och skörda. Härmed var också det
första, om än det enklaste steget taget till en välbestäld
jordbrukareställning och till all egentlig samhällsutveckling.
Att äta växtfrön hade menniskan kanske lärt sig af sparfvarna. Och
*) Äfven i Mose tid lär jernet hafva varit obekant. Och då det i
1 Mos. 4:22 omtalas att Tubalkajin (namnet lär betyda kopparvapen
eller kopparslagare), “blef stamfader för alla smeder och för dem som
arbeta i koppar och jern, ” ty så lär det efter orden böra öfversättaås,
så är ordet “jern” tillsatt i en senare tid, då berättelsen uppskrefs
eller omarbetades. Man ser att israeliterna hade skickliga trä- och
metallarbetare, äfven i öknen; synnerligast nämnes Bezalael (2 Mos.
37 ff.) såsom särdeles utmärkt. Han arbetade i guld, silfver och
koppar äfven i upphöjdt och drifvet konstarbete, men jern nämnes ej.
Tvärtom heter det i 2 Mos. 38:8, ordagrant öfversatt: “och han
gjorde ett tvättkar af koppar, af de speglar, som tillhörde de kvinnor,
hvilka gjorde tjenst vid ingången till stifthyddan.” Häraf ser man
att kvinnorna endast nyttjade kopparspeglar, eller blankslipade och
polerade kopparplåtar att spegla sig uti. Hade jern och stål varit
bekanta, så skulle man i stället haft speglar af polerade stålplåtar,
såsom vida klarare och hvilka sedermera allmänt begagnades till
speglar i hela forntiden. Efter glasets upptäckt af fenicierna och
sedan dess bearbetning och användbarhet blifvit mera utvidgad, så
begagnades på baksidan svartmålade glasskifvor som speglar. Konsten
att göra speglar genom att öfverdraga glasets ena sida med tunnt
tennfolium är en uppfinning som blifvit gjord först i senare tider. Källan
och den lugna vattenytan voro annars den första naturliga spegel för
jordens skönheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
